Utredningen, som fortfarande leds av hovrättspresidenten Fredrik Wersäll, har i uppdrag att analysera hur handläggningen av stora brottmål med omfattande bevisning skulle kunna effektiviseras – utan att kraven på rättssäkerhet får ge vika.
Fredrik Wersäll skriver i delbetänkandet:
”För att åstadkomma en bättre straffprocess enligt våra utgångspunkter kan, i enlighet med vad som också uttrycks i våra direktiv, reglerna om åtals- och förundersökningsplikt samt om omedelbarhet, muntlighet och koncentration behöva omprövas i vissa avseenden.”
Utredningens delförslag som har lämnats till regeringen och nu gått ut på remiss består av två delar:
Större inflytande för parterna
För det första att reglerna om ”straffprocessens ramar” bör utredas. Detta gäller reglerna om förundersökning och förberedelse av brottmål och innefattar bland annat åtgärder som gäller åtals- och förundersökningsplikten, slutdelgivningen av förundersökning och säkerställandet att huvudförhandlingar kan genomföras ”i ett sammanhang”.
Fredrik Wersäll skriver:
”Grundantagandet i dessa överväganden är att parterna bör utöva ett större inflytande och därför ta ett större ansvar för processens innehåll samt att domstolen bör ta ett större ansvar för den materiella processledningen under förberedelsen av brottmålet.”
Ökade skriftliga inslag
För det andra föreslår utredningen att reglerna om vad som ska gälla för domstolens beslutsunderlag ses över.
Fredrik Wersäll skriver:
”Här ingår, i enlighet med vad som anges i våra direktiv, frågan om en utökad användning av förhör som har dokumenterats under förundersökningen i domstolsprövningen. Här ingår också frågan om utökade skriftliga inslag vid domstolens prövning av brottmål. Övervägandena i denna del kommer att beröra principerna om muntlighet, omedelbarhet och koncentration.”
