Det var i höstas som Högsta förvaltningsdomstolen slog fast att drönare med kameror kräver tillstånd enligt kameraövervakningslagen.
Efter domen fick regeringen bråttom att ta fram det nu aktuella lagförslaget och införa ett undantag.
Man befarade att domen skulle riskera ”att försvåra samhällsnyttig användning av den nya tekniken och bli onödigt betungande för en snabbt växande bransch”.
Datainspektionen säger nej
Man föreslog därför att kameror på drönare ska undantas från kameraövervakningslagens tillämpningsområde. Istället ska personuppgiftslagens så kallade ”missbruksregel” vara tillämplig.
– Att helt undanta alla privata drönare från reglerna i kameraövervakningslagen står inte i proportion till integritetsriskerna som det skulle innebära. Därför säger vi nej till förslaget. Det säger Datainspektionens jurist Tove Fors.
Drönartekniken gör en ”potentiellt mycket integritetskänslig och omfattande” kameraövervakning möjlig”, skriver Datainspektionen.
Svåra att upptäcka
Man konstaterar att ”integritetsriskerna” hänger samman bland annat med drönarnas mobilitet, deras övervakningskapacitet i fråga om höjd och vinklar och svårigheten att upptäcka dem.
Detta gör sig ”starkt gällande även när syftet med kameraövervakningen är ett annat än att personövervaka”, skriver Datainspektionen i sitt yttrande.
Man konstaterar också att det redan i dag är möjligt att få tillstånd till kameraövervakning med drönare för ”vissa syften”, under förutsättning att integritetsintrånget reduceras i tillräcklig stor utsträckning.
”Väger inte tillräckligt tungt”
Även Advokatsamfundet säger nej till undantaget och skriver att det inte kan ”anses stå i proportion till riskerna avseende den personliga integriteten” och att ”de skäl som anförs i promemorian inte väger tillräckligt tungt”.
Dessutom pekar man på att det redan pågår en utredning om kameraövervakning som ska redovisa sitt uppdrag i sommar och att regeringen bör vänta in de förslagen.
Utredare arbetar redan med frågan
Justitiekansler (JK) Anna Skarhed avstyrker även hon regeringens förslag om undantag.
Hon pekar i likhet med Advokatsamfundet på att en särskild utredare redan arbetar med frågorna och undersöker kameraövervakningslagens ”förhållande till användning av ny teknik”, som till exempel drönare.
JK anser att det inte framstår som ”ändamålsenligt att genom en lagändring på ett begränsat underlag föregå den tillsatta utredningen i den aktuella frågan”. JK skriver också att Datainspektionens yttrande ”stärker” hennes uppfattning i frågan.
Går inte att se märkning
Kammarrätten i Stockholm anser att det är ”oklart” hur tillsynen av drönare ska gå till i praktiken.
Domstolen pekar bland annat på att drönare kan befinna sig på ett så stort avstånd att det inte går att se om de till exempel har någon märkning. Sammantaget efterlyser kammarrätten ”en mer utförlig analys av hur ett starkt integritetsskydd ska kunna garanteras”.
