Regeringen håller fast vid att bankerna ska bidra mer ekonomiskt till samhället än vad de gör idag men man slopar det hårt kritiserade förslaget om en ny skatt på finanssektorn.
Förslaget är enligt finansminister Magdalena Andersson ”för brett” och skulle få för ”långtgående konsekvenser”.
Nio miljarder till reservfond
Istället höjer man avgiften till den så kallade resolutionsreserven där man fram till 2019 beräknas kunna ta ut nio miljarder extra till statskassan. Idag är avgifterna sju miljarder per år.
Reserven är till för att kunna fylla på med kapital hos bankerna vid en eventuell kris.
Banksektorn gjorde en vinst på 80 miljarder efter skatt förra året så avgiften ska kunna betalas utan att det ska drabba bankkunderna, anser finansministern.
Förebygga kris
Bakgrunden till förslaget är ett allt större fokus inom EU på att förebygga kostsamma finansiella kriser och kunna hantera sådana.
Den förra finanskrisen år 2008 kostade EU:s medlemsstater 636 miljarder euro. Det som bland annat oroar regeringen nu är det låga ränteläget, höga bostaspriser och allt högre aktiekurser.
Utreder ny bankskatt
Men bankerna kan inte andas ut för Magdalena Andersson gör bara en tillfällig reträtt. Hon låter nu finansdepartementet ta fram förslag till en ny typ av bankskatt som stämmer mer överens med EU-rätten och som är mer fokuserad på bankerna.
Förslaget kommer att vara klart före valet 2018 men behöver passera EU för granskning och kommer kanske inte att kunna genomföras före valet.
Sverige har en stor banksektor men den är koncentrerad till ett fåtal banker. Banksektorn står för ett värde som motsvarar 350 procent av Sveriges BNP, vilket är mycket omfattande jämfört med andra EU-länder.
