Det krävs ökade medvetandeinsatser om konspirationsteorier och hur dessa ska bemötas för att trygga samhällets säkerhet.
Det slår professor Andreas Önnerfors fast i en färsk kartläggning som gjorts på uppdrag av MSB.
På uppdrag av MSB har professorn i idéhistoria, Andreas Önnefors, kartlagt kunskapsläget om konspirationsteorier. Bakgrunden är ett regeringsuppdrag till vissa myndigheter, däribland MSB, att löpande följa och vid behov hantera missinformation, desinformation och ryktesspridning om vaccination mot covid-19.
I studien konstateras att det krävs en ökad kompetens för att hantera konspirationsteorier för att ”trygga samhällets säkerhet”. Enligt studien måste konspirationsteoriernas ”radikaliseringspotential” beaktas i den inhemska säkerheten, i synnerhet när man vet att sådana redan ”ingår som en del av den postmoderna hybridkrigföringen”.
”Behöver öka medvetenheten hos allmänheten”
Andreas Önnerfors slår också fast att ett ökat konspirationsteoretiskt tänkande innebär en utmaning för pedagogik och utbildning, men även för medierna. Dessutom riskerar tron på konspirationsteorier att ”underminera tilliten inom civilsamhället”, enligt Önnerfors. Han förordar därför breda informationsinsatser för att öka skapa ökad kompetens om konspirationsteorier och hur dessa ska bemötas.
– Nuvarande situation, då det sprids konspirationsteorier mot vaccineringen mot covid-19 som resulterar i att befolkningen på olika sätt vilseleds är allvarlig. Konspirationsteorier kan även användas av främmande makt för att skapa splittring och undergräva tilliten för våra institutioner. Det är utan tvekan så att vi behöver öka medvetenheten hos allmänheten och myndigheter om detta problem, säger Mikael Tofvesson, chef på Enheten för skydd mot informationspåverkan vid MSB, i ett pressmeddelande.
