I sitt yttrande till JO bekfräftar Polismyndigheten att man kontaktat Kronofogdens jour efter ingripandet mot mannen – någonting som polisen hade fått lära sig under en befälsutbildning som hade hållits av Kronofogden.
Sedan det visat sig att mannen hade skulder på totalt 83 000 kronor fattade jourhavande kronofogde ett muntligt beslut om utmätning av 20 145 kronor en summa som omhändertogs av polisen för Kronofogdens räkning och låstes in i ett kassaskåp.
Fick behålla 5 000 kronor
Ett muntligt så kallat förbudsmeddelande fattades också och två dagar senare upprättades även ett skriftligt förbudsmeddelande då 20 000 kronor utmättes medan mannen fick behålla 5 000 kronor för sina levnadsomkostnader.
Kontanterna hämtades och kvitterades dagen därpå av två representanter från Kronofogden.
Justitieombudsmannen Cecilia Renfors konstaterar nu att polisen – under vissa förutsättningar – får lämna sekretessbelagda uppgifter till Kronofogden enligt den så kallade generalklausulen i offentlighets- och sekretesslagen.
Ingen slentrian
Detta ska dock föregås av en noggrann prövning och får inte ske slentrianmässigt.
JO skriver:
”Polismyndigheten ska således kritiseras för att man har omhändertagit kontanterna utan att det har funnits lagstöd för det. Polismyndigheten ska också kritiseras för att man inte har dokumenterat eller i efterhand har kunnat visa vilka närmare uppgifter som lämnades till Kronofogdemyndigheten eller att uppgiftslämnandet föregicks av en sådan verklig intresseavvägning som generalklausulen i 10 kap. 27 § OSL kräver.”
Enligt Polismyndigheten ska man nu införa ”enhetliga rutiner” för omhändertagen egendom och sina kontakter med Kronofogden – någonting som JO välkomnar.
