Pojken går på en grundskola i Göteborg och det var rektorn som beslutade att stänga av honom från den fem dagar långa klassresan till Rom i Italien.
”Andra elevers trygghet och studiero”
Orsaken var att pojken hade lekt med eld i skolan vid två tillfällen och att han vid ett av dessa tillfällen inledningsvis hade nekat så att ”tre andra elever felaktigt ansetts som skyldiga i ett dygn”, enligt rektorn.
Rektorn motiverade i övrigt sitt beslut om avstängning på följande sätt.
”Han har inga genomtänkta svar på varför han agerade som han gjorde. Med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero under den planerade skolresan är det viktigt att medföljande elever kan fatta mogna beslut och vara tillförlitliga. Händelsen i sig och oviljan att reda ut det inträffade gör att skolan inte känner en trygghet inför den planerade flera dagar långa resan.”
”Avstängningen är ett straff”
Pojken överklagade, genom sina föräldrar, beslutet till Förvaltningsrätten i Göteborg.
Av överklagandet framgick följande:
”X (pojken) är mycket ångerfull inför det som inträffat. Rektor har nu beslutat att han inte ska få följa med på den skolresa som planerats sedan två år… Familjen upplever avstängningen som ett straff… Förutom det inträffade finns det ingen annan grund för avstängningen.”
Ingen kvarsittning eller varning
Förvaltningsrätten konstaterade att det var incidenterna då pojken hade eldat papper i skolan som hade varit avgörande för rektors beslut.
Förvaltningsrätten skrev:
”Det framkommer inte av utredningen i målet att X sedan tidigare skulle ha varit föremål för åtgärder i form av exempelvis kvarsittning eller skriftlig varning. För att en avstängning ska vara tillåten krävs det därmed enligt skollagen att det förelegat särskilda skäl.”
Allvarligt att leka med eld
Förvaltningsrätten slog fast att det som pojken hade gjort sig skyldig till i och för sig var så allvarligt att de formella förutsättningarna för avstängning rent generellt var uppfyllda.
Domstolen ansåg dock att beslutet i det här fallet stred mot skollagen.
Förvaltningsrätten skrev:
”Ett beslut enligt 14 § får innebära avstängning endast under den tid som behövs för en skyndsam utredning av vilka andra åtgärder som kan behövas.”
Vinner även i kammarrätten
En avstängning måste dessutom ske ”i relativt nära anslutning” till det inträffade. Eftersom avstängningen i det här fallet gällde en kommande klassresa – som skulle äga rum en knapp månad senare – ansåg förvaltningsrätten att syftet med avstängningen inte kunde anses vara att utreda vilka andra åtgärder som kunde behöva sättas in.
Beslutet stred därför mot skollagen och förvaltningsrätten gick på pojkens linje och upphävde rektorns beslut.
Skolan överklagade domen till Kammarrätten i Jönköping – som dock instämmer i förvaltningsrättens bedömning.
