I december förra året sa Högsta domstolen nej till att medicinska åldersbedömningar skulle få genomföras för att utreda om en misstänkt person är straffmyndig.
Det vill regeringen ändra på och föreslår tydligare regler i rättegångsbalken för att det ska bli möjligt att göra åldersbedömningar i brottmålsprocesser redan i sommar.
Allvarliga brott kan inte utredas
Regeringen konstaterar att den misstänktes ålder kan ha stor betydelse i brottmålsprocessen och det därför är ”av stor vikt att de brottsutredande myndigheterna och domstolen har möjlighet att kunna utreda den misstänktes ålder på ett rättvisande och rättssäkert sätt”.
Konsekvenserna kan enligt regeringen annars bli att allvarliga brott inte utreds eller lagförs och att dömda får mindre ingripande påföljder än vad de skulle ha fått om den verkliga åldern varit känd.
Brott med fängelse i straffskalan
Förslaget innebär att kroppsbesiktning för att utreda ålder ska få göras på den som ”skäligen kan misstänkas för ett brott som kan leda till fängelse”.
En förutsättning ska dock vara att den misstänktes ålder har betydelse för om påföljd får dömas ut eller betydelse för påföljdsfrågan i övrigt.
Det kan till exempel handla om att avgöra om den misstänkte är straffmyndig eller att åldern annars kan förväntas ha betydelse för valet av påföljd eller straffmätningen.
Förslaget ska nu granskas av Lagrådet och föreslås träda i kraft den 1 juli.
Tand- och skelettröntgen
Högsta domstolen konstaterade i december att svensk lag inte tillåter att kroppsbesiktning – alltså till exempel tand- och skelettröntgen – sker i syfte att utreda om en misstänkt person är straffmyndig, det vill säga över eller under 15 år.
HD konstaterade att kroppsbesiktning enligt rättegångsbalkens bestämmelser får göras på den som skäligen kan misstänkas för ett brott på vilket fängelse kan följa om syftet är ”att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning om brottet”.
Inga uttalanden i förarbeten
HD frågade sig därefter om dessa ”omständigheter” kan anses innefatta just den misstänktes ålder:
”Förarbetena till rättegångsbalken innehåller inte några uttalanden om innebörden av uttrycket ’utredning om brottet’… Polisrättsutredningen konstaterade att varken lagtexten eller förarbetena innehåller någon precisering av vilka omständigheter som kan vara av betydelse för utredning om brottet. Det anfördes att uttrycket närmast torde vara avsett att gälla ’spår efter ett brott eller andra liknande omständigheter som kan leda till att det blir klarlagt vem som har begått brottet’.”
Omfattas inte av bevisbördan
Högsta domstolen har tidigare behandlat den tilltalades ålder som en del av påföljdsfrågan. HD konstaterade då att den tilltalades ålder inte omfattas av åklagarens bevisbörda och att det inte heller är lämpligt eller möjligt att använda det allmänna beviskrav som gäller för den tilltalades skuld.
HD slog därför fast att rättegångsbalken alltså inte innebär att kroppsbesktning får genomföras för att fastställa om en misstänkt person är straffmyndig.
Det var riksåklagaren som hade överklagat hovrättens avslag till Högsta domstolen.
”Regeringens syfte torde falla”
RÅ lyfte där fram att Rättsmedicinalverket nyligen fick regeringens uppdrag att ”utveckla sin förmåga att genomföra medicinska åldersbedömningar inom ramen för brottmålsprocessen:
RÅ skrev:
”Regeringen framhåller att åldern på brottsmisstänkta är central för flera olika frågor i brottmålsprocessen… Regeringen konstaterar vidare att Rättsmedicinalverket i dag genomför medicinska åldersbedömningar inom ramen för brottmålsprocessen på förfrågan av bland andra åklagare och polis.”
”Syftet med uppdraget till Rättsmedicinalverket, i denna del, torde falla om det skulle vara så att medicinska åldersbedömningar enligt gällande rätt inte får genomföras inom ramen för en brottsutredning.”
