– Vi tolkar resultaten som att det finns tingsrätter som har potential att bli betydligt effektivare, säger riksrevisorn Stefan Lundgren.
Staten har under flera år arbetat med att reformera tingsrätterna. Reformerna har bland annat inneburit att antalet tingsrätter har minskats från 96 stycken till dagens 48. Samtidigt har arbetssättet inom tingsrätterna förändrats.
Nådde inte regeringens mål
Trots försök att förbättra tingsrätternas effektivitet visar Riksrevisionens granskning att detta till stor del har misslyckats.
Riksrevisionen skriver i rapporten:
”Till exempel uppnådde en tredjedel av tingsrätterna, 17 stycken, inte regeringens verksamhetsmål för tvistemål under år 2015. Indikationerna visar att det finns utrymme för förbättrad effektivitet och produktivitet hos tingsrätterna.”
Enligt granskningen har tingsrätternas produktivitet till och med sjunkit de senaste åren:
”Den sammantagna bilden av produktivitetsutvecklingen är att den har sjunkit över tid. Det är färre tingsrätter som visar en positiv produktivitet och ett större antal som uppvisar en negativ sådan. I genomsnitt ligger produktiviteten under medeltalet hos andra statliga myndigheter där Riksrevisionen har mätt produktiviteten.”
Stora skillnader mellan tingsrätterna
Riksrevisionen rekommenderar därför Domstolsverket att även kartlägga de faktorer som påverkar möjligheterna till produktivitetsökningar.
Resultaten visar dock inte om det är tingsrätternas arbetssätt som skulle kunna förbättras eller om den uppmätta ineffektiviteten beror på faktorer som ligger utanför den enskilda domstolens kontroll.
Samtidigt finns stora skillnader i uppmätt effektivitet mellan de olika domstolarna. Det tyder på att generella insatser för att öka effektiviteten sannolikt inte är rätt väg att gå – utan att det istället behövs mer selektiva åtgärder, enligt Riksrevisionen.
Riksrevisionen skriver:
”Utifrån de beräknade relativa effektivitetstalen kan det konstateras att den genomsnittliga ineffektiviteten är i paritet med andra myndigheter som Riksrevisionen undersökt. Det finns dock en förbättringspotential som i genomsnitt ligger på knappt 14 procent för den studerade tidsperioden.”
”Möjligheterna till förbättring är emellertid inte lika hos de olika tingsrätterna. I några fall är tingsrätterna fullt effektiva samtliga studerade år medan andra uppvisar förbättringsmöjligheter i varierande grad.”
– Vår rekommendation är att Domstolsverket kartlägger de faktorer som kan tänkas påverka effektiviteten vid tingsrätterna. Det är möjligt att det till exempel finns kvarvarande organisatoriska problem hos vissa tingsrätter, säger Riksrevisionens projektledare Jonas Månsson.
Tre rekommendationer
Riksrevisionens rekommandationer till bland annat Domstolsverket kan sammanfattas så här:
- Domstolsverket ska i ett effektiviseringsarbete ta hänsyn till att vissa tingsrätter bedöms vara mer effektiva än andra och att generella effektiviseringsåtgärder riktade till samtliga tingsrätter därför inte nödvändigtvis är lämpliga.
- Domstolsverket och tingsrätterna ska identifiera faktorer som påverkar effektivitet och produktivitet. I ett sådant arbete bör både de faktorer som tingsrätterna kan påverka (interna) och sådana som de inte kan påverka (externa) kartläggas.
- Domstolsverket ska i sin resultatrapportering av produktivitet använda sig av mått som tar hänsyn till hela produktionen som komplement till de partiella mått som används idag.
Läs hela Riksrevisionens rapport här.
Se tabellen genom att klicka på bilden nedan.
