Hovrätten fastställer domen mot en 52-årig kvinna som i samband med Metoo-hösten 2017 påstod i Facebook-inlägg att en känd filmregissör hade våldtagit henne i början av 90-talet. Hovrätten delar även underinstansens bedömning att förtalet ska bedömas som ’grovt’.
Den 52-åriga kvinnan åtalades vid Nacka tingsrätt för grovt förtal mot en känd filmregissör.
Enligt åklagaren hade kvinnan i olika Facebook-grupper pekat ut regisörren som våldtäktsman och därigenom utmålat honom som brottslig och klandervärd i sitt beteende. Detta hade hänt vid flera tillfällen i slutet av november till i mitten av december 2017, under den så kallade Metoo-hösten.
I en debattartikel berättade regisörren att han bland annat blivit falskeligen anklagad för en grov våldtäkt som skulle ha skett för 25 år sedan.
Hemliga Facebook-grupper
Tingsrätten konstaterade att det i fallet rörde sig om hemliga Facebook-grupper, vilket bland annat innebär att endast medlemmar och dem som bjudits in av en medlem kan se gruppen och att bara befintliga och inbjudna medlemmar kan se de inlägg som publiceras i gruppen.
Domstolen noterade att det påstådda övergreppet inte hade polisanmälts av den 52-åriga kvinnan.
Den första frågan var om det var regissören som kvinnan hade pekat ut som våldtäktsman.
Åklagaren och regissören pekade särskilt på att det framgick av kvinnans inlägg att gärningsmannen var ”blond”, att han blivit ”en hyllad film- och TV-regissör som specialiserar sig på varma, goa, komedier om härligt vanliga människor med mycket dialekt”, och att inlägget avslutas med att 52-åringen till gärningsmannen säger ”Ha ett underbart liv!”, vilket är titeln på en film regisserad av regissören.
Kunde inte vara någon annan än regissören
Mot bakgrund av dessa anspelningar ansåg tingsrätten att den utpekade gärningsmannen inte kunde vara någon annan än regissören. Medlemmarna i grupperna var dessutom antingen verksamma inom film- eller teaterbranschen eller arbetade bakom scenen eller var journalister. De ansågs därmed ha goda förutsättningar att förstå vem gärningsmannen påstods vara.
Kvinnan uppgav att hon inte tänkte på att hennes inlägg skulle kunna peka ut regisörren och att avslutningsfrasen inte anspelade på filmtiteln utan att hon faktiskt önskade honom ett underbart liv. Mot bakgrund bland annat av att kvinnan varit verksam i filmbranschen under lång tid framstod detta som en uppenbar efterhandskonstruktion.
Fått mycket stor spridning
Genom vittnesuppgifterna framkom vidare att uppgiften fick mycket stor spridning inom branschen, vilket dels lett till att regissören i princip inte längre får några uppdrag och att händelsen har påverkat honom och övriga familjemedlemmar privat.
Sammanfattningsvis fann därför domstolen att kvinnan skulle dömas för grovt förtal. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 60 dagsböter om 50 kronor, alltså totalt 3 000 kronor. 52-åringen ålades även betala 60 000 kronor i skadestånd plus ränta till regissören.
Hovrätten delar tingsrättens bedömning
Svea hovrätt instämmer i tingsrättens bedömning att den information som 52-åringen lämnat i Facebook-inläggen har varit tillräcklig för att identifiera gärningsmannen som regisörren, trots att han inte namngavs. Hovrätten ansluter sig även i allt väsentligt till underinstansens bedömning av skuldfrågan, men med följande ändring.
Det saknas enligt hovrätten anledning att tro annat än att den 52-åriga kvinnans inlägg har kommit till tredje mans kännedom samma dag som hon publicerade respektive inlägg och det har inte framkommit skäl att frångå huvudregeln om att varje färdig brottsenhet ska bedömas som ett eget brott.
52-åringen har alltså gjort sig skyldig till ett förtalsbrott som fullbordades samma dag som hon publicerade inlägget på #metoobackstage den 20 november 2017 och ytterligare ett förtalsbrott som fullbordades samma dag som hon publicerade inlägget på #deadline den 5 december 2017. Var och ett av brotten ska därmed bedömas som grovt förtal, det vill säga brott vid två tillfällen.
I övrigt fastställer hovrätten underinstansens domslut. (Blendow Lexnova)
