Den för våldtäkt häktade Göran Lambertz har försatts på fri fot.
Utredningen har lagts ner, meddelar åklagarmyndigheten.
– Brott kan inte styrkas, säger åklagare Annika Bokefors.
Målsägandebiträdet Clea Sangborn säger att bevisläget är svårt – när en man får fritt spelrum att hävda att samtycke funnits.
För drygt en vecka sedan greps och anhölls tidigare justitierådet och justitiekanslern Göran Lambertz, misstänkt för att på julafton ha våldtagit en ung kvinna, för vilken han varit en slags mentor i ett juridiskt spörsmål
Han häktades förra torsdagen, på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt. Men nu är han försatt på fri fot.
– Jag fattade i dag beslut om att häva häktningen och lägga ned förundersökningen med motiveringen att brott inte kan styrkas. Under tiden mannen varit häktad har vi hållit förhör med inblandade och vittnen och vi har gått igenom de beslag som gjorts. Den samlade bedömningen som jag gör nu är att bevisningen inte räcker för en fällande dom, säger kammaråklagare Annika Bokefors, som är förundersökningsledare.
Nekat hela tiden
Göran Lambertz har hela tiden nekat till brott.
– Han häktades för att han inte skulle kunna påverka utredningen. Kvinnans uppgifter om att hon vid tiden för samlaget befunnit sig i en särskilt utsatt situation på grund av sömn och berusning hade sådant stöd i utredningen att jag bedömde att mannen skulle vara häktad. Både tingsrätten och hovrätten delade min bedömning, säger Annika Bokefors.
Nu har alltså Göran Lambertz försatts på fri fot, och utredningen mot honom har lagts ner då brott inte kan styrkas.
Kvinnans målsägandebiträde tog med besvikelse mot åklagarens besked. Samtidigt säger hon att det är komplicerat i den här typen av fall.
– En kvinna berättar vad hon känner att hon utsatts för, att hon inte varit förmögen att ge samtycke. Samtidigt ges mannen, i efterhand fritt spelrum att uppge att han haft samtycke på ett eller annat sätt – uppgifter som kvinnan inte kan bemöta eftersom hon saknar minnesbilder.
Hon säger att domstolen uppenbarligen tyckte att kvinnans uppgifter räckte till en häktning på sannolika skäl.
– Sedan kan en man berätta hur kvinnan genom engagemang eller så gett vad han uppfattat som ett samtycke, och det får stå oemotsagt, eftersom kvinnan inte minns. Då blir det ofta ett friande.
