– Transpersoner har generellt sämre hälsa än befolkningen i allmänhet, inte minst psykisk hälsa, säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström.
– Den nya lagstiftningen kan förhoppningsvis leda till enklare och snabbare processer så att fler kan leva enligt sin könsidentitet, vilket förhoppningsvis förbättrar hälsan i gruppen.
Många lider av situationen
Idag görs ingen åtskillnad mellan juridiskt och medicinskt kön vilket innebär att en medicinsk diagnos är en förutsättning för att få ett nytt personnummer och ett nytt juridisk kön fastställt.
Eftersom många transpersoner lider av att inte kunna leva enligt sin egen könsidentitet finns det ett behov av att effektivisera och skynda på processen med att få en ny juridisk könsidentitet fastställd.
Två olika lagar
För att möjliggöra detta har den utredning som tidigare genomförts förslagit ändringar i könstillhörighetslagen.
Av utredningen framgår att det bör göras åtskillnad mellan juridiskt och medicinskt kön – någonting som regeringen nu tar fasta på genom att utarbeta en lag om ändring av juridiskt kön och en lag om tillståndsprövning av vissa ingrepp i könsorganen och avlägsnande av könskörtlarna.
Tanken är att de två nya lagarna ska ersätta dagens könstillhörighetslag.
Andra attityder idag
Könstillhörighetslagen antogs 1972 och idag inrymmer den, enligt regeringen, delar som på olika sätt skiljer sig från de attityder till kön och könsidentitet som råder idag. Till exempel avskaffades steriliseringskravet för transpersoner år 2013.
Regeringen kommer att ha två lagförslag klara under sommaren 2017 och beräknar att lägga fram en proposition till riksdagen under våren 2018.
