Medianlönen är drygt 30 000 kronor högre bland jurister inom telecombranschen jämfört med de som arbetar på byråer eller inom rättsväsendet.
Det visar en ny lönekartläggning från fackförbundet Akavia som Dagens Juridik har tagit del av.
Fackförbundet Akavia har kartlagt branschlönerna för deras juristmedlemmar.
Bland dessa har de som arbetar på advokatbyråer den lägsta medianlönen, 43 500 kronor, tätt följda av anställda inom rättsväsendet där medianlönen ligger på 43 800 kronor. Notarier och biträdande jurister drar ner statistiken med sina relativt låga löner. Däremot ingår inte de advokater som är delägare i löneunderlaget eftersom de räknas som egenföretagare.
De jurister som arbetar inom kommunal eller regional förvaltning, alternativt på myndigheter inom den allmänna statsförvaltningen har något högre medianlöner, 45 000 respektive 47 400 kronor. Det är dock fortfarande betydligt lägre löner jämfört med de bäst betalda branscherna – som alla återfinns i den privata sektorn.
Bäst betalt har juristerna som arbetar inom telecombranschen. Där ligger medianlönen på 77 400 kronor – alltså drygt 30 000 kronor högre än medianlönen bland de anställda på byråerna. Även inom industri och bankväsendet ligger medianlönerna betydligt högre jämfört med byråerna och den offentliga förvaltningen.
Få har drabbats hårt av pandemin
Ulrika Husmark är professionsanalytiker på Akavia och säger till Dagens Juridik att löneläget i juristbranschen inte påverkats av pandemin.
– Juristerna som grupp har en fortsatt låg arbetslöshet, få har sagts upp eller permitterats under pandemin utan snarare fått mer att göra. De branscher där juristerna verkar har generellt inte drabbats särskilt hårt, utan de är opåverkade.
Hon säger vidare att de löneskillnader som finns branscherna emellan inte är något nytt.
– Många vet att juristerna ofta har relativt låga ingångslöner, men att kurvan sedan är ganska brant uppåtgående. På advokatbyråerna gör biträdande juristerna sina hundår och på notarietjänstgöringen är lönen låg och förutbestämd, det kan snarare beskrivas som en betald praktik. .
”Bekymrande könsskillnader”
Akavias kartläggning visar också att det finns skillnader mellan manliga och kvinnliga jurister. Enligt kartläggningen tjänar kvinnliga jurister i genomsnitt sex procent mindre än de manliga juristerna. Ulrika Husmark beskriver skillnaderna som ”bekymrande”.
– De här siffrorna är någonting som vi är bekymrade över och vill uppmärksamma, driva och undersöka mer. Vi vill självklart också motverka att det ska fortsätta se ut så här i framtiden.
