Arbetsförmedlingen noterar rekordhöga varseltal och en arbetslöshet som stigit i hög takt som en effekt av pandemin. Läget är stabilare men utveckling på arbetsmarknaden står och väger och långtidsarbetslösheten är ett orosmoln.
Arbetsförmedlingen skriver att restriktioner och rekommendationer för att minska spridningen av coronaviruset fick snabbt stora konsekvenser på arbetsmarknaden.
Under mars 2020 varslades 42 400 personer och hittills under pandemin har nästan 124 000 personer varslats om uppsägning. Fler än en halv miljon människor har skrivit in sig som arbetslösa. Arbetslöshetsnivån var som högst 9,2 procent, för ungdomar 13,4 procent. Nu i februari har nivåerna sjunkit till 8,7 respektive 11,6 procent.
Vapentillstånd och extremism – återkallelse av gynnande beslut som rör grundläggande rättigheter
Nyligen prövade Högsta förvaltningsdomstolen ett mål, där en aktiv medlem i Nordiska motståndsrörelsen blivit av med sitt vapentillstånd med hänvisning till säkerhetsskäl. Vad gäller vid återkallande av gynnande förvaltningsbeslut som rör grundläggande rättigheter, och har det någon betydelse på vilket sätt enskilda använder sig av dem? Vid vilka andra typer av speciallagstiftning och tillstånd kan motsvarande frågor aktualiseras? Carl Lebeck gör sin analys av ett område, där rättspraxis kan verka klar och tydlig – men under ytan är komplex.
Prioriteringarna
Enligt Arbetsförmedlingen prioriterades inskrivningen av nya arbetslösa och genomförande av deras planeringssamtal. Fokus har varit att alla ska få sin ekonomiska ersättning och att tidigt få stöd och vägledning till nytt arbete eller utbildning. Mer än dubbelt så många, 127 000 personer, deltog i matchningstjänster hos fristående aktörer under 2020 jämfört med 2019.
– Pandemin tvingade fram en snabb omprioritering där Arbetsförmedlingen tillfälligt omfördelade personalresurser för att kunna ta hand om de nya arbetslösa. Tidiga insatser var nödvändigt inte minst för att så långt som möjligt motverka att fler riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet, säger Maria Mindhammar, generaldirektör för Arbetsförmedlingen.
Långtidsarbetslöshet
Under krisen har antalet personer som varit arbetslösa i mer än tolv månader stigit till rekordhöga 180 000 personer. Dessutom har över 100 000 personer i februari 2021 varit utan arbete mellan sex och tolv månader och riskerar därmed att bli långtidsarbetslösa. Långtidsarbetslösheten väntas fortsätta att öka under året. Fler av dem som nu blir arbetslösa har gymnasieutbildning och de har en bättre ställning på arbetsmarknaden än de som redan före pandemin var arbetslösa.
– Personer med gymnasieutbildning klarar sig som regel bättre på arbetsmarknaden. Nu har vi nya grupper av arbetslösa och de som saknar en gymnasieutbildning kommer ännu längre bort från arbetsmarknaden, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.
Stödåtgärder har haft effekt
De omfattande stödåtgärder som regeringen införde har haft effekt. Korttidsarbete, omställningsstöd och utökat antal utbildningsplatser har bidragit till att dämpa ökningen av arbetslösheten.
– Osäkerheten runt pandemin och när tillräckligt många kan vara vaccinerade för att restriktionerna ska kunna lättas och samhället återgå till ett mer normalt liv är fortfarande stor. Oavsett kommer återhämtningen ta tid och risken finns att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå, säger Annika Sundén.
Strukturomvandlingen går fortare och ställer högre krav på arbetskraften då tekniska, digitala och sociala kompetenser blir allt viktigare. Det innebär att fler behöver utbildning, kompetensutveckling och omställning vilket har fått ett större fokus i Arbetsförmedlingens arbete.
– Pandemin har skyndat på strukturomvandlingen och fler saknar de kompetenser som efterfrågas. Arbetsförmedlingen lägger nu stor vikt på kompetenshöjande insatser som arbetsmarknadsutbildningar och att vägleda till reguljära utbildningar. Att vara aktiv och nyttja tiden till att stärka sin kompetens ökar chansen att hitta jobb när det vänder, säger Maria Mindhammar.
