Polisen har varit alltför restriktiv med maskerande av uppgifter som framkommer i innehållsförteckningen i den nedlagda Palmeutredningen.
Det slår kammarrätten fast och tvingar Polisen att ompröva sina beslut.
Kammarrätten har i två fall överprövat Polisens sekretessbeslut angående innehållsförteckningen, den så kallade liggaren, i den nedlagda förundersökningen om mordet på Olof Palme.
De klagande personerna har hävdat att Polisen gjort en allt för omfattande sekretessbedömning och därmed maskat uppgifter som borde vara offentliga.
En av de klagande anser exempelvis att det ”på goda grunder” står klart att röjande av Christer Petterssons, Stig Engströms och den så kallade 33-åringens namn inte kan leda till skada eller men för någon och därför ska lämnas ut.
Skandiamannen och Pettersson offentligt kända
Kammarrätten konstaterar att samtliga tre är avlidna och att möjligheten att anse att uppgiften inte ska lämnas ut med hänvisning till den avlidnes sekretesskydd är begränsat – även om det finns närstående. Presumtionen bör, enligt kammarrätten, vara att uppgiften är offentlig ”om den inte kan anses
kränka den frid som tillkommer den avlidne eller om den inte med fog
kan uppfattas som sårande för en efterlevande som är närstående till den
avlidne”.
Christer Pettersson och Stig Engström har, enligt kammarrätten, fått stor uppmärksamhet och namnen har dessutom lämnats ut i flera sammanhang. Inte minst under presskonferensen där det meddelades att förundersökningen skulle läggas ned. Således bedöms namnen vara offentligt kända. Därmed har Polisen saknat fog för att generellt maskera deras namn i liggaren. Detta till trots måste det dock göras en individuell prövning och Polismyndigheten ska därför ompröva besluten.
Vad gäller 33-åringen anser kammarrätten dock att uppgifterna
om hans namn ska omfattas av sekretess.
Namn på Poliser i tjänst ska lämnas ut
Kammarrätten konstaterar vidare att Polisen, ”i mycket stor omfattning”, maskerat uppgifter om namn på poliser – utan att särskilt motivera besluten. Enligt domstolen gäller dock ingen sekretess för poliser i tjänst som agerar enligt sin tjänstebeskrivning, upprättar rapporter eller lämnar uppgifter.
Om en polis förhörs eller omnämns som misstänkt i utredningen – oavsett graden av misstanke – anser kammarrätten dock att bedömningen blir annorlunda. En sådan situation är, enligt domstolen, ”så särpräglad att den enskilde polisen bör ha rätt till samma sekretesskydd som andra enskilda”.
Polisen ska därför ompröva besluten och utreda i vilken egenskap enskilda poliser har agerat för att sedan fatta beslut om huruvida namnet ska maskeras eller inte.
Samma bedömning gäller för offentliga befattningshavare, statsråd, riksdagsledamöter eller tjänstemän i regeringskansliet som agerat i tjänsten. Även dessa maskeringar ska därför omprövas av Polisen.
Måste ompröva sina beslut
Domstolen slår också fast att namn på journalister som nämns i liggaren generellt ska lämnas ut. Samma presumtion ska gälla för namn på städer och länder som framkommer i liggaren.
Polisen måste nu alltså ompröva sina beslut utifrån de riktlinjer som angetts av kammarrätten.
