Ekobrottsmyndigheten föreslår väsentliga resurstillskott om 477 miljoner kronor och hotar med att myndigheten kan tvingas minska sin personal och därmed verksamhetens omfattning.
”Myndigheten ser behov av att anställa 15 åklagare och 45 utredare under treårsperioden. Förstärkningen är nödvändig av flera skäl”.
Ekobrottsmyndigheten behöver långsiktiga ekonomiska planeringsförutsättningar för att på bästa sätt kunna bidra till brottsbekämpningen. Så inleder myndigheten pressmeddelandet om budgetunderlaget för perioden 2022-2024.
I budgetunderlaget föreslår myndigheten väsentliga resurstillskott. Under förutsättning att myndigheten för 2021 tillförs ett resurstillskott om 30-35 miljoner kronor, behövs en resursförstärkning för att bibehålla nuvarande verksamhet med 64 miljoner kronor 2022, 84 miljoner kronor 2023 och 95 miljoner kronor 2024.
”Om Ekobrottsmyndigheten inte tillförs ökade resurser, behöver myndigheten minska sin personal och därmed verksamhetens omfattning, vilket skulle få allvarliga negativa konsekvenser för ekobrottsbekämpningen i Sverige”, skriver myndigheten.
Ekobrottsmyndigheten föreslår dessutom ett resurstillskott om ytterligare 40,5 miljoner kronor 2022, 84 miljoner konor 2023 och 109,5 miljoner kronor 2024.
”Myndigheten ser behov av att anställa 15 åklagare och 45 utredare under treårsperioden. Förstärkningen är nödvändig av flera skäl”, framgår det av pressmeddelandet.
Angrepp mot momssystemen
Ekobrottsmyndigheten hänvisar till att den organiserade brottsligheten riktar storskaliga angrepp mot momssystemen inom EU och Sverige är för närvarande särskilt utsatt för dessa allvarliga brott. Brottsligheten har beskrivits som det hittills allvarligaste angreppet mot mervärdesskattesystemet och Skatteverket har beräknat att brottsligheten gett upphov till att ca 4,5 miljarder kronor har undanhållits från beskattning sedan mitten av 2018.
Vidare uppger myndigheten att ”arbetslivskriminaliteten snedvrider konkurrensen och exploaterar människor samtidigt som den finansierar den organiserade brottsligheten och sannolikt är ett av de enskilt största brottsområdena inom grov ekonomisk brottslighet med kopplingar till kriminella grupperingar både nationellt och internationellt”.
Ekobrottsmyndigheten uppger att myndigheten deltog i närmare hälften av insatserna inom det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet och var den myndighet som relativt sätt bidrog med mest resurser.
”Men resurserna räcker inte till och avvägningar behöver göras mellan myndighetens ansvarsområden”, skriver EBM.
Brottslighet i pandemins spår
Vidare noterar EBM att de statliga stöd som regeringen och riksdagen har beslutat om till följd av pandemin förväntas leda till ett ökat antal brottsanmälningar. Mål om brott mot lagen om omställningsstöd handläggs sedan 2020 vid Ekobrottsmyndigheten. Omställningsstödsbrotten kan även förväntas omfatta skattebrott och bokföringsbrott. Till detta kommer att nya stödperioder har beslutats som kommer att leda till ytterligare brottsanmälningar. Behovet av brottsförebyggande åtgärder mot denna typ av brottslighet ökar också.
Sammantaget föreslår Ekobrottsmyndigheten i budgetunderlaget att myndigheten tillförs 104,5 miljoner kronor för 2022, 168 miljoner kronor för 2023 och 204,5 miljoner kronor för 2024.
