Högsta domstolen fastställer hovrättens dom och dömer en högskoleprovsfuskare till villkorlig dom och dagsböter för grov osann försäkran.
Enligt HD leder effekterna som mannens osanna försäkran hade kunnat få och hans klandervärda avsikter med fusket till att brottet bör rubriceras som just grovt.
Mannen dömdes i såväl tings- som hovrätt till villkorlig dom och 50 dagsböter om 50 kronor för grov osann försäkran i samband med att han skrev Högskoleprovet under 2017.
Han hade i samband med provet undertecknat en försäkran på heder och samvete om att hans provsvar skulle lämnas utan användning av otillåtna hjälpmedel, vilket var osant eftersom han använda sig av fuskarrangören ”HP-hjälpen” under provet.
Båda domstolarna ansåg att brottet skulle rubriceras som grovt bland annat eftersom mannen använt sig av ”avancerade tekniska hjälpmedel” samt att det rört sig om förslagna åtgärder och att provresultatet inneburit att mannen tagit en utbildningsplats som rätteligen skulle erbjudits någon annan.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
”Mycket påtaglig avvikelse”
Mannen överklagade sedermera hovrättens dom till Högsta domstolen, som lämnade prövningstillstånd avseende rubricering och påföljd. Nu beslutar HD att hovrättens dom ska fastställas.
Enligt Högsta domstolen har mannens försäkran som han lämnade i samband med provet inneburit ”en mycket påtaglig avvikelse från de verkliga förhållandena” och att brottets svårighetsgrad måste bedömas mot bakgrund av vilka negativa effekter handlandet skulle kunna föra med sig.
I detta fall anser HD det uppenbart att mannens avsikt fusket, i förlängningen, varit att skaffa sig otillbörlig fördel när han skulle söka till högskola, vilket är särskilt klandervärt då detta riskerade att han skulle ta en högskoleplats på någon annans bekostnad.
Fastställer både rubricering och påföljd
Riksåklagaren har uppgett att ännu en omständighet som talar för att brottet borde rubriceras som grovt är att det utgjort ett led i organiserad brottslighet. Högsta domstolen anser dock att han inte hade någon annan del i ”HP-hjälpens” verksamhet än att han utnyttjades deras tjänster. Därför är inte bestämmelsen som Riksåklagaren hänvisat till tillämplig.
Sammanfattningsvis anser dock Högsta domstolen att effekterna som mannens osanna försäkran hade kunnat få och hans klandervärda avsikter gör att brottet bör bedömas som grovt. HD fastställer därför hovrättens dom vad gäller både rubricering och påföljd.
