Högsta domstolen ska pröva om en 20-årig man, som både friats och fällts för brottet, ska dömas för sabotage mot blåljusverksamhet i samband med ett polisingripande i februari förra året.
Två Poliser fick under ett arbetspass syn på en bil som väckte deras uppmärksamhet. Enligt poliserna hade bilen använts av personer i ett kriminellt nätverk, bland annat i syfte att sälja narkotika. De två poliserna beslutade att kontrollera passagerarna i bilen och det visade sig att flera av dem förekom i ärenden avseende våldsbrott och brott mot knivlagen.
Efter att kontrollen av passagerarna pågått en stund slutade dessa att lyssna på polisernas instruktioner. Efter tillsägningar stoppade en av personerna i baksätet ner handen i stolsfickan, vilket polisen uppfattat som hotfullt. Hon sade då åt sin kollega att ta ut personen ur bilen och kroppsvisitera honom. Kort efter detta tog sig övriga passagerare ut ur bilen, bland annat den 20-åring som åtalades för blåljussabotage.
Enligt poliskvinnan hade 20-åringen haft en väldigt aggressiv framtoning och hon hade tolkat det som att han skulle försöka lägga sig i ingripandet och var den av passagerarna som var mest hotfull. Därför sparkade kvinnan mot 20-åringen samtidigt som hon försökte trycka tillbaka honom i bilen. Efter det hade han blivit medgörlig.
Frikändes i tingsrätten
Tingsrätten ansåg det, mot bakgrund av polisernas berättelse, styrkt att den 20-årige mannen stört polisverksamhet genom att aggressivt och högljutt röra sig mot poliserna. Däremot ansåg domstolen inte att 20-åringens agerande varit ”ägnat att allvarligt försvåra eller hindra” blåljusverksamheten, vilket krävs för att man ska dömas för brottet. 20-åringen frikändes därför.
Domen överklagades dock till hovrätten, som gjorde en annan bedömning än underinstansen. Åklagaren ansåg att domstolen skulle bedöma situationen med utgångspunkten att poliserna stod under utryckning, men hovrätten ansåg att syftet med ingripandet snarare handlade om att förebygga eller förhindra brott. Det hade alltså varit fråga om brottsbekämpande verksamhet, precis som tingsrätten funnit.
Ställda mot varandra konstaterade hovrätten att acceptansen för försvårande eller hindrande åtgärder i allmänhet är låg när det gäller utryckningsverksamhet, eftersom denna många gånger är akut till sin karaktär. Samtidigt kan de akuta inslagen i brottsbekämpande verksamhet vara mycket varierade. Bedömningen måste därför vara mer nyanserad i sådana fall, ansåg hovrätten.
Dömdes i hovrätten – får PT i Högsta domstolen
I detta fall var det fråga om två poliser som under en patrullering i ett så kallat ”särskilt utsatt område” skulle genomföra en kontroll av fem personer i en bil. Personerna var kända för poliserna sedan tidigare på grund av samröre i ett kriminellt nätverk.
Mot den bakgrunden var det för hovrätten klarlagt att 20-åringens agerande, med hänsyn till situationen, varit ägnat att allvarligt försvåra eller hindra poliserna i deras brottsbekämpande verksamhet. Han dömdes därför för sabotage mot blåljusverksamhet till en månads fängelse.
20-åringen överklagade senare domen till Högsta domstolen, som nu lämnat prövningstillstånd i målet.
