För att kunna hantera ett ökat antal inkomna mål och upprätthålla rättssäkerheten krävs ett budgettillskott på 700 miljoner för 2022-2024.
Det konstaterar Sveriges Domstolar i det budgetunderlag som idag lämnas till regeringen.
– Utan långsiktiga förutsättningar hotas tilltron till domstolsväsendet och därmed också rättssäkerheten, säger Thomas Rolén, Domstolsverkets generaldirektör i ett pressmeddelande.
Förra veckan kunde Dagens Juridik rapportera att det under 2020 inkom knappt en halv miljon nya mål till svenska domstolar, vilket är fler än någonsin.
Det är mot bakgrund av detta som Domstolsverket nu kräver ett rejält budgettillskott, 700 miljoner för 2022-2024, i syfte att kunna hantera den ökade måltillströmningen, upprätthålla rättssäkerheten och ”inte bli en flaskhals i rättssystemet”.
– Får vi inte tillskottet och mål riskerar att läggas på hög, så slår det mot dem som vänder sig till domstolarna för att få sin sak prövad, exempelvis gällande försörjning, men också mot organisationer, företag och offentlig verksamhet. Utan långsiktiga förutsättningar hotas tilltron till domstolsväsendet och därmed också rättssäkerheten, säger Thomas Rolén, Domstolsverkets generaldirektör i ett pressmeddelande.
”Påverkar förtroendet”
Enligt Domstolsverkets årsredovisning har antalet inkomna mål ökat med 27 procent de senaste fem åren, en ökning som förväntas fortgå de närmaste åren. Enligt prognoser som myndigheten har gjort förväntas antalet inkomna mål tingsrätterna öka med ytterligare 20 procent fram till 2024.
Generaldirektören Thomas Rollén anser därför att ett budgettillskott är ett måste för att väntetiderna inte ska bli alltför långa.
– Långa väntetider påverkar förtroendet för rättssystemet. Oberoende och väl fungerande domstolar är bärande för rättsstaten och ger legitimitet till vårt samhällssystem och därmed till demokratin i Sverige, säger han i pressmedelandet.
