En man som förlorade sin särbo i en trafikolycka har inte rätt till anhörigersättning från mannen som orsakade olyckan.
Eftersom paret inte bott ihop anses inte mannen vara närstående.
Det slår Högsta Domstolen fast.
Det finns i skadeståndslagen regler om anhörigersättning. Där stadgas bland annat att om någon dödats genom ”en skadeståndsgrundande handling” så blir den som orsakat dödsfallet skadeståndsskyldig för chock och psykiska besvär till den som är särskilt närstående till den avlidne.
Nu konstaterar Högsta domstilen att en särbo inte omfattas av regeln.
Det aktuella fallet gäller ett par i 60-årsåldern som sedan flera år hade en kärleksrelation. De bodde inte ihop, utan var särbos. Kvinnan avled efter en trafikolycka utanför Växjö, då hon krockat med en annan bil. Föraren av den andra bilen dömdes för vållande till annans död. Den döda kvinnans särbo begärde skadestånd avseende psykiskt lidande på grund av dödsfallet. Både tingsrätten och hovrätten gav mannen rätt till skadestånd.
Kan inte jämställas med sammanboende
Men domen överklagades och Högsta Domstolen skriver nu att ”bestämmelsen om anhörigersättning är tänkt att i princip inte omfatta särbor.”
”I första hand avses den som tillhört samma etablerade hushållsgemenskap
som den som har ryckts bort”, skriver HD i domen.
De menar att det måste funnas ”ytterligare speciell omständighet i relationen för att särbor ska anses som särskilt närstående i bestämmelsens mening”. Och så är det, menar HD, inte i den aktuella relationen.
”Utredningen ger inte tillräckligt stöd för att relationen har varit sådan att den kan jämställas med den som normalt finns mellan samboende personer,” skriver HD.
Därför nekas mannen skadestånd.
