En kvinna som i tingsrätten dömdes till fängelse för dråpförsök efter att ha knivhuggit en man frias nu i hovrätten.
Enligt domstolen var kvinnan ”i sådan grad mentalt och känslomässigt ur balans vid gärningen att hon inte förmått anpassa sitt handlande efter vad situationen tillåtit”.
Kvinnan åtalades för försök till dråp efter en händelse som inträffade i november 2018. Bakgrunden var att en 32-årig man, som var bekant med kvinnan och hennes make, plötsligt knackade på hemma hos henne. Hon såg att han hade ”ett paket” under armen, vilket hon antog kunde innehålla ett skjutvapen, och blev rädd och bestämde sig för att inte öppna dörren. Hon började därför ringa nödsamtal samtidigt som mannen fortsatte att banka och slå på dörren.
Mannen lämnade till slut platsen, men skulle sedan återkomma ännu en gång samma dag. Då hade kvinnans make kommit hem eftersom hon ringt flertalet ”panikartade” samtal till honom när han var på jobbet. Maken, beväpnad med en kniv, gick ut för att prata med 32-åringen, som i sin tur var beväpnad med pepparspray och hammare, varpå ett tumult uppstod.
Efter en stund tog sig även kvinnan ut från lägenheten, beväpnad med en stillettkniv för att ”vara sin make behjälplig”. Enligt kvinnans uppgift sprejades hon då med pepparspray av 32-åringen innan hon utdelade knivhugg mot honom.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Fick två års fängelse i tingsrätten
Tingsrätten konstaterade att kvinnan, när det uppstått bråk mellan de två männen, ”vilka enligt tingsrättens uppfattning synes vara två tämligen jämnstarka slagskämpar”, lämnat bostadens trygghet för att ”med en stilettkniv gå ut, gå förbi sin make och direkt mot (målsäganden) samt hugga med kniven mot dennes bröst i samband med att hon fick pepparsprej mot ansiktet”.
Enligt tingsrätten framstod detta, trots hennes upprördhet, som ett ”medvetet beslutstagande för att hjälpa till att förkorta slagsmålet”, vilket hon även lyckades med. Tingsrätten ansåg inte att hon handlat i vare sig nödsituation eller knivhuggit 32-åringen i en nödvärnssituation. Hon dömdes därför för försök till dråp till två års fängelse.
Uppenbart oförsvarligt våld
Domen överklagades till Hovrätten för Övre Norrland som nu frikänner kvinnan helt.
Hovrätten konstaterar att det inte finns något som motsäger uppgifterna om 32-åringens irrationella och aggressiva agerande vid tidpunkten, vilket får betydelse för bedömningen av hur makarna kan ha uppfattat situationen och 32-åringens avsikter. Domstolen anför vidare att 32-åringen under flera timmar trakasserat kvinnan genom att rista hotfulla budskap på lägenhetsdörren och skicka dödshot till henne på Instagram. Det framgår även, enligt hovrätten, av de ljudinspelningar från kvinnans upprepade samtal med larmcentralen och polisen ”hur förtvivlad och skräckslagen hon varit och att hon gång på gång vädjat till polisen att ingripa mot målsäganden”.
Vidare konstaterar hovrätten att risken för ett nytt angrepp mot kvinnan, efter att hon sprejats med pepparspray och mot bakgrund av 32-åringens oberäkneliga beteende, fortfarande var överhängande. Det är därför inte motbevisat att hon fortfarande befann sig i en nödvärnssituation när hon utdelade knivhugget. Det allvarliga och livsfarliga våld som hon i det läget använt måste dock, trots detta, bedömas som uppenbart oförsvarligt, enligt hovrätten.
Frias med hänvisning till excess
Detta till trots konstaterar hovrätten att kvinnan varit utsatt för ”allvarlig och akut psykisk stress” under flera timmar samt vädjat till Polisen att ingripa – utan att få omedelbart gehör. Hon har i hovrätten också berättat att hon som liten bevittnat och utsatts för våld i hemmet och ”till följd av sin ADHD och posttraumatiskt stressyndrom har nedsatt förmåga att hantera stress”.
Detta, i kombination med de trakasserier och våldet hon utsattes för, gör enligt hovrätten att hon ”har varit i sådan grad mentalt och känslomässigt ur balans vid gärningen att hon inte förmått anpassa sitt handlande efter vad situationen tillåtit”.
Enligt excessreglerna måste det därför, enligt hovrätten, anses ursäktligt att hon inte lyckats begränsa sin våldsanvändning till vad som utgjort tillåtet våld enligt bestämmelsen om nödvärn. Hon ska därför frikännas från åtalet i denna del. Hon döms dock för ringa narkotikabrott till dagsböter.
