DEBATT – av Felix Ulfenstedt, projektledare och utredare på Akavia, Jenny Kallerman, bolagsjurist, managementkonsult samt andre vice ordförande på Akavia, Charlotta Kronblad, jurist, digitaliseringsforskare på Chalmers Tekniska Högskola och Fredrik Svärd, Legaltech.se.
Ökade resurser och ett strategiskt fokus behövs för att rättsväsendet ska kunna ta vara på digitaliseringens möjligheter. Det visar en ny rapport från Akavia. Ska Sverige vara bäst i världen på digitalisering får rättsväsendet, juristutbildningarna och marknaden för juridisk rådgivning inte glömmas bort när regeringen budgeterar.
Det svenska rättsväsendet står inför en digital omställning som ger goda möjligheter till att effektivisera verksamheten, stärka rättssäkerheten och ge god service till medborgarna. Inom flera områden har den digitala förmågan ökat, exempelvis har domstolar möjlighet att som bevisning använda vittnesförhör som genomförs på distans. Antalet inställda mål har minskat i och med möjligheten till att delta i digitala förhandlingar och i augusti förra året visade Domstolsverket rekordsiffror över antalet avgjorda mål.
Det mesta tyder på att även de övriga förvaltningarna inom offentlig sektor blir allt bättre på att ta vara på digitaliseringens möjligheter och att den digitala förmågan och mognaden ökar. Bland annat har mycket gjorts kring e-tjänster som förbättrar såväl service som handläggning av myndighetsärenden.
Vi ser tydligt att digitalisering och automatisering kan bidra till mer enhetlighet i beslut och dömande samt bättre tillgänglighet och transparens på marknaden för juridisk rådgivning, och därmed till att stärka demokratin och rättssäkerheten.
I en ny rapport som Akavia har tagit fram i dialog med jurister från olika delar av juristbranschen framkommer dock att det finns ett flertal hinder som hämmar utvecklingen, som bristande samverkan och kompetens inom offentlig sektor.
Samtidigt är det känt att antalet IT-relaterade brott ökar. Utredningarna är ofta komplexa och kräver omfattande analys och tidskrävande arbete för polis och åklagare vilket ställer stora krav på både kompetens och resurser. De civilrättsliga målen blir också mer komplexa till följd av teknikutvecklingen, globaliseringen och ökad regulatorisk börda. Efterfrågan på compliance officers med rätt juridisk såväl som teknisk kompetens är hög. Den snabba digitaliseringen av myndigheter och förvaltningar innebär dessutom att automatiserat- och AI-assisterat beslutsfattande ökar. Det innebär att förvaltningsrätterna i högre grad ställs inför uppgiften att bedöma lagligheten av beslutsalgoritmer, vilket ökar också deras behov av digital kompetens. Behovet av ett rättsväsende som kan hantera och garantera en rättssäker digital transformation ökar därmed markant.
De politiska prioriteringarna för att rättsväsendet och juristkåren ska kunna realisera de möjligheter, och klara av de utmaningar, som digitaliseringen medför är enligt vår mening:
• Att etablera ett strategiskt fokus på digitaliseringsfrågorna som genomsyras av långsiktighet.
• Anpassa juristutbildningen efter utvecklingen. För att den ska kunna leda juridiken framåt och utbilda konkurrenskraftiga studenter måste lärosätena våga tänka nytt. Därför behövs exempelvis tvärvetenskapliga samarbeten som kompletterar den juridiska metoden med bland annat grundläggande teknisk förståelse och kompetens. Ett annat alternativ att överväga är att erbjuda fler inriktningar inom ramen för den juridiska utbildningen.
• Samtliga myndigheter inom rättsväsendet bör få långsiktiga resurser för att kunna investera i datasystem, konkurrenskraftiga löner och kompetensutveckling.
• Utreda vilka möjligheter som finns för att öka den digitala kompetensen inom juristkåren. Ett flertal utländska samfund ställer exempelvis krav på teknisk kompetens och att advokater ska kunna hantera och erbjuda tjänster som är kostnadseffektiva och tidsenliga.
Det finns både möjligheter och utmaningar med en ökad digitalisering och automatisering. Regeringen med Anders Ygeman i täten i sin roll som energi- och digitaliseringsministe måste se möjligheterna och tänka långsiktigt. Endast då kan Sverige bli bäst i världen på att ta vara på digitaliseringens möjligheter, och säkerställa att den digitala transformationen sker på ett rättssäkert sätt.
