Under 2020 inkom nästan en halv miljon nya mål till landets domstolar. Det är fler än någonsin och en ökning med 27 procent på fem år, det visar Domstolsverkets årsredovisning.
Sveriges Domstolar påverkades även ekonomiskt av pandemin.
Sveriges Domstolar uppger att användningen av videoteknik ökade samtidigt stort, vilket bidrog till att förhandlingar kunde genomföras trots pågående pandemi.
Jämfört med året innan ökade antalet mål till landets 80 domstolar fortsatte att öka fem procent och landade på 491 754. Migrationsmålen står för en del av de senaste årens ökning, men även utan dem syns en ökning.
– Domstolarna har jobbat hårt, ställt om och totalt sett avgjort fler mål under året, trots pandemin. Men den här utvecklingen är förstås inte hållbar på sikt. Det kommer krävas mer resurser för att upprätthålla rättssäkerheten och minska risken för att enskilda påverkas negativt, något vi kommer återkomma till, säger Domstolsverkets generaldirektör, Thomas Rolén i ett pressmeddelande.
De avgjorda målen var under året fler till antalet än inkomna mål för första gången under femårsperioden.
Företagsrekonstruktioner
Vid tingsrätterna ökade antalet brottmål och ärenden om företagsrekonstruktioner. Pandemin innebar också att förvaltningsrätterna fick hantera nya typer av mål, till exempel mål om stöd vid korttidsarbete och permittering.
Vidare skriver Sveriges Domstolar att tack vare betydande insatser har samtliga domstolsslag ökat antalet avgjorda mål. Det resulterade i att balanserna, antalet oavgjorda mål, kunde pressas ned något under året.
– Men det kommer enbart vara ett hack i kurvan för sett över en längre period går utvecklingen åt fel håll, säger Thomas Rolén.
Pandemin
Även pandemin satte press på domstolarna under året och var en bidragande orsak till att antalet inställda förhandlingar ökade för att sedan sjunka tillbaka till normala nivåer runt 20 procent mot slutet av året.
Samtidigt har domstolarna arbetat hårt med att ställa om, dels med olika skyddsåtgärder för att begränsa spridningen av covid-19, dels med en kraftig ökning av videokonferenssamtal i förhandlingar där det varit möjligt och med bibehållen rättssäkerhet.
Vidare skriver Sveriges Domstolar i rapporten att det inledningsvis uppstod en del utmaningar eftersom en stor andel av Sveriges nämndemän är äldre än 70 år och därigenom tillhörde riskgrupp.
”Detta innebar att yngre nämndemän fick tjänstgöra i större omfattning och på sina håll utsågs också nya yngre nämndemän under året. En effekt blev därmed att nämndemannakåren föryngrades”, framgår det av rapporten.
Intäkter och kostnader
Verksamhetens intäkter uppgick till 7 108 miljoner kronor. Av dessa har 7 048 miljoner kronor finansierats genom anslag. Verksamhetens kostnader uppgick till 7 108 miljoner kronor under 2020, en ökning med 136 miljoner kronor jämfört med 2019.
Utgifter för offentlig försvarare ökade med 228 miljoner kronor jämfört med 2019.
”Ökningen berodde dels på att antalet debiterade timmar per förordnande ökade, dels att antalet förordnanden ökade. Ökningen var till största delen hänförlig till målkategorierna övriga brottmål, brott mot person, förmögenhetsbrott samt ekonomisk brottslighet”, framgår det av rapporten.
Offentliga biträden är den roll där kostnaderna sjunkit mest mellan åren, vilket förklaras av att antalet avlägsnandemål vid migrationsdomstolarna minskat kraftigt.
Pandemin
Det framgår att Sveriges Domstolar påverkades ekonomiskt av pandemin. Medan kostnader för resor, hotell och utbildningar minskade kraftigt ökade istället kostnader för inköp av teknisk utrustning för till exempel videokonferens, liksom kostnader för utökad städning och nämndemannakostnader.
En föryngring av nämndemannakåren har även lett till ökade kostnader med cirka 20 miljoner kronor till följd av högre ersättning för inkomstbortfall.
Pandemin bidrog till att medarbetarna inte tog ut semester i samma omfattning som tidigare år. Semesterlöneskulden ökade med 46 miljoner kronor under 2020, vilket är 41 miljoner kronor mer än föregående år.
”Sammantaget ledde situationen under 2020 dock till ett överskott på koncernnivå som kunde användas till tillfälliga balansavarbetningsinsatser vid domstolarna under hösten”, skriver Sveriges Domstolar i rapporten..
Det framgår även av rapporten att en utredning av hyreskostnader har påbörjats under 2020 och ska slutföras i början av 2021.
”En viktig del i utredningen är att redovisa en kostnadsutveckling som kan finansieras av Sveriges Domstolars anslag utan att den dömande verksamheten drabbas av undanträngningseffekter till följd av hyreskostnadernas utveckling”, framgår det.
