En väljare kan inte bestämma vem som en vallokal ska ta emot dess röst.
Det slår Stockholms tingsrätt fast i ett mål där en röstmottagare stämt Stockholms stad för diskriminering i samband med EU-valet 2019.
Det var under en utbildning för röstmottagare inför EU-valet 2019 som deltagarna informerades om att en väljare som vägrade lämna över sin valsedel till en röstmottagare, med hänvisning till dennes utländska bakgrund, skulle ha rätt att lämna rösten till en ”svensk” röstmottagare.
En man som skulle arbeta som ordförande i en vallokal på valdagen protesterade mot riktlinjerna och hävdade att de var diskriminerande och tillät rasism. Han kom senare att bli fråntagen sitt uppdrag som ordförande och hävdade att valnämnden motiverat detta med att han gett uttryck för att han hade för avsikt att vägra låta väljare rösta.
Mannen valde senare att, med hjälp av Civil Rights Defenders, stämma Stockholms stad för diskriminering.
”Inget som hindrar väljaren att låta bli att rösta”
Stockholms tingsrätt konstaterar i domen att man delar mannens ståndpunkt att ”en väljare inte kan styra över vem som i en vallokal ska ta emot dess röst och att en sådan ordning skulle kunna vara diskriminerande”. Enligt tingsrätten finns det inget som, i en sådan situation, hindrar väljaren att gå och förtidsrösta – eller helt enkelt låter bli att rösta. Det kan således enligt tingsrätten inte ses som en vägran
att ta emot en röst.
Även om mannen, som Valnämnden anfört, aldrig förordnades som ordförande på valdagen får tillbakadragandet av honom som förslag som sådant, enligt tingsrätten, ”anses som ett missgynnande (kränkning) mot honom med anledning av det han påtalat rörande diskriminering”. Tingsrätten ifrågasätter inte heller mannens uppgifter om att den som föreslås, i princip alltid förordnas. Att mannen dessutom inte tillåtits arbeta vidare under förtidsröstningen får, även om det inte skulle anses som ett avskedande då han erhållit lön, betraktas som en arbetsrättslig åtgärd till men för honom.
Väckte talan för sent
Tingsrätten konstaterar att skadestånd, enligt skadeståndslagen endast ska utgå ”om det är nödvändigt för gottgörelse, vilket är avsett att tillförsäkra den enskilde
rätt till effektiva rättsmedel”. Enligt tingsrätten har mannen varit tillförsäkrad denna rätt genom att väcka arbetsrättslig talan mot Valnämnden, vilket han också har gjort. Detta har dock gjorts för sent, och eftersom det yrkade skadeståndet, mot bakgrund av detta, inte varit nödvändigt för gottgörelse ska talan i detta avseende lämnas utan bifall redan på grund av detta.
