Den så kallade toppjuristen dömdes till 14 års fängelse för anstiftan till försök till mord på advokaten Henrik Olsson Lilja.
Nu har både åklagaren och toppjuristen överklagat domen.
– Tingsrätten har gjort en felaktig bevisvärdering inte utan inslag av spekulation, menar toppjuristen.
Den 18 januari meddelande Stockholms tingsrätt sin dom. Den i media kallade toppjuristen dömdes till 14 års fängelse för att ha anlitat personer att försöka döda advokat Henrik Olsson Lilja.
Tingsrätten konstaterade i domen att det genom utredningen är ”klarlagt att kvinnan under cirka ett års tid uppdragit åt flera personer att döda Henrik Olsson Lilja”.
De första uppdragen lämnades under hösten 2018 till två sjuttonåriga pojkar. I den delen lämnade hon uppdragen tillsammans och i samförstånd med en kvinna som hon nyligen hade lärt känna.
De andra uppdragen lämnades under våren och sommaren 2019 till två män med kriminell bakgrund. De uppdragen ledde till att Henrik Olsson Lilja den 6 september 2019 blev skjuten i buken med livshotande skador som följd.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
”Sammanhållen gärning”
Tingsrätten gjorde i domen bedömningen att kvinnans agerande mvarit ”en sammanhållen gärning” som syftat till att ta livet av Henrik Olsson Lilja, varför hon dömdes för anstiftan av försök till mord, och inte förberedelsegärningen som hon också åtalats för.
Tingsrätten skrev:
”Om det inte vore för hennes vilja att döda Henrik Olsson Lilja (reds.anm) och de uppdrag som hon lämnat hade mordförsöket aldrig ägt rum. Hon ska därför dömas till fängelse 14 år i likhet med den man som tidigare dömts för att ha avlossat det livshotande skottet”.
Borde slås ihop
Nu står det klart att såväl åklagaren som toppjuristen överklagar domen.
Åklagare Lucas Eriksson skriver i sitt överklagande att han ”begär att hovrätten, med ändring av tingsrättens dom skärper fängelsestraffet beträffande N.N (toppjuristen) och att hovrätten dömer särskilt för förberedelse till mord 2018 i enlighet med vad tingsrätten funnit styrkt”.
Han skriver vidare att ”Tingsrätten har ansett att straffvärdet för förberedelsen 2018 motsvarar fängelse fyra år och att anstiftansgärningen 2019 har ett straffvärde motsvarande fängelse 14 år. Med normal juridisk matematik brukar detta slås ihop till ett gemensamt straffvärde motsvarande fängelse 16 år.”
Yrkar kraftig skärpt straff för medåtalad
Han menar alltså att tingsrätten i straffmätningen bortsett från straffvärdet för gärningarna 2018, och bara dömt för gärningarna 2019.
”2018-delen borde enligt min bedömning under alla omständigheter fått ett genomslag på straffvärdet.”
Åklagaren överklagar också domen för den medåtalade som dömdes till sex års fängelse för medhjälp till mordförsök och yrkar att hans straff skärps till 14 års fängelse.
”Tingsrätten spekulerar”
Via sin advokat Ola Salomonsson överklagar toppjuristen domen mot henne.
I överklagandet yrkas att hon helt frikänns från anklagelserna, och i andra hand att straffet sänks,
Hon menar att tingsrätten gjort en felaktig värdering av bevisningen mot henne.
”Sammantaget har tingsrätten gjort en felaktig bevisvärdering inte utan inslag av spekulation”, står det.
