I november åtalades företrädarna för den ekonomiska föreningen bakom Angereds kamelcenter för grova bokföringsbrott.
Nu åtalas en av företrädarna för kamelcentret, och ytterligare tre föreningar, även för ett antal grova bedrägerier.
År 2014 beviljades den ekonomiska föreningen Angered Kamelcenter allmänna medel och bidrag från Arbetsförmedlingen i Angered för att finansiera en kamelpark i kommunen. Under våren 2018 gick dock föreningen i konkurs – utan att något kamelcenter kommit på plats.
I november förra året väckte åklagare vid Ekobrottsmyndigheten åtal mot företrädarna för kamelcentret och Interkulturellt projektcentrum i Göteborg för grova bokföringsbrott. Enligt åtalet påstås de grova bokföringsbrotten ha begåtts mellan 2014-17 genom att bolaget inte fört ”någon regelmässig bokföring alls”.
Enligt EBM har de två föreningarna fått in cirka 2,5 miljoner kronor på sina bankkonton under de fyra åren de existerade och lika mycket pengar påstås ha gått ut från samma konton.
Utöver åtalen för bokföringsbrott har åklagaren även yrkat på en företagsbot mot Interkulturellt projektcentrum och näringsförbud mot de tre misstänkta.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
Fört över pengar till egna bankkonton
När åtalet om de grova bokföringsbrotten presenterades meddelade EBM att man parallellt bedrev en förundersökning om misstänkta grova bedrägerier i samma föreningar. Nu har åklagaren valt att väcka åtal även i dessa delar.
Enligt åtalet ska de misstänkta bedrägerierna ha pågått mellan 2013-2017 och bestått i att osanna uppgifter om medarbetarnas löner som sedan legat till grund för Arbetsförmedlingens beslut att bevilja lönebidrag och särskilt anställningsstöd till föreningarna.
Totalt har Arbetsförmedlingen, enligt åklagaren, vilseletts att betala ut drygt 11 miljoner kronor av vilka en stor del påstås ha överförts till företrädarens privata bankkonton.
– Jag påstår att agerandet har inneburit en vinning för föreningarna med betydande belopp och en skada för Arbetsförmedlingen med motsvarande belopp. Brotten är grova med hänsyn till att de skett systematiskt, att det avsett betydande värden och varit särskilt allvarligt då osanna handlingar har använts, säger Gustav Nyström, kammaråklagare vid Ekobrottsmyndigheten i Göteborg i ett pressmeddelande.
