I analysen ”Fångpopulationens utveckling i Sverige och Norden” har Brottsförebyggande rådet analyserat fångpopulationens storlek och utveckling från 1950-talet och framåt.
Syftet har varit att undersöka om det är nyintaget i anstalt eller de utdömda strafftiderna som har haft störst betydelse för hur många som är intagna på anstalt.
Strafftider påverkar mer än nyintag
De svenska resultaten har även jämförts med andra nordiska länder eftersom de har stora likheter och det är därmed enligt Brå intressant att undersöka om samma faktor påverkat fångpopulationens storlek i övriga länder.
Resultaten visar att ökade strafftider är den främsta förklaringen till förändringarna i fångpopulationen i Sverige.
Till exempel har strafftiderna ökat med i genomsnitt fyra månader sedan 1970-talet. Under samma tidsperiod ökade den faktiska fångpopulationen med ungefär 2 000 intagna – någonting som enligt undersökningen indikerar att strafftidernas påverkan på fångpopulationen har varit stark.
Danmark och Norge har jämförbara resultat medan det framförallt är nyintaget som har påverkat fångpopulationen i Finland .
Färre lagförda
År 2004 låg fångpopulationen som allra högst jämfört med 1950-talet som Brå har använt som utgångspunkt.
Nu minskar dock antalet intagna – en trend som har hållit i sig under det senaste decenniet. En förklaring till minskningen är att det under senare år har skett en minskning i antalet lagförda men även en ökad användning av alternativa påföljder.
Läs hela rapporten här.
