De romer som har stämt staten i ett pilotfall om polisens ”Romregister” vinner även i hovrätten och får ytterligare 30 000 kronor var i skadestånd.
– Vi kan konstatera att vi har fått rätt fullt ut både när det gäller den etniska aspekten av registret och när det gäller skadeståndet. Hovrätten slår fast att våra klienter registrerats enbart på grund av att de är romer, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders, till Dagens Juridik.
Kan kosta staten 100 miljoner
Hovrätten pekar i sin dom på romernas ”historia av utsatthet och kränkningar”. Om de 2 800 personer som redan har fått 5 000 kronor av JK kräver motsvarande skadestånd innebär det att polisens olagliga register kan kosta staten 100 miljoner kronor.
Det var Dagens Nyheter som år 2013 avslöjade Kringsresanderegistret – det så kallade ”Romregister” – hos polisen där 4 673 personer fanns registrerade.
Fått hård kritik
Registret fick hård kritik av bland annat JO, JK och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) och enligt JK har cirka 2 800 av de registrerade personerna redan begärt och fått ersättning med 5 000 kronor var av staten för brister i registret.
Men SIN och JK menade samtidigt att registreringen inte skett enbart på grund av att personerna var romer och därför inte stred mot Polisdatalagen.
Inte ett erkännande
I sitt överklagande till hovrätten ändrade sig JK delvis och medgav att registret stred mot Europakonventionens diskrimineringsförbud men hävdade fortfarande att registret inte var olagligt.
– Det erkännandet är enligt vår uppfattning väldigt vagt formulerat. De romer vi företräder ser det inte som ett erkännanden eftersom man inte kan förstå vad det är staten erkänner. Hovrätten har också tagit fasta på det i sin dom och skriver att den har förståelse för våra klienters syn, säger John Stauffer.
Åtta vuxna och tre barn
Det var åtta vuxna och tre barn av de registrerade som valde att stämma staten vid Stockholms tingsrätt med hjälp av jurister från Civil Rights Defenders som ombud. De pekade på att de enbart hade funnits med i registret på grund av sin romska etnicitet och begärde ytterligare 30 000 kronor var i skadestånd.
Staten, som representeras av JK i rättegången, motsatte sig dessa krav och ansåg att de fick nöja sig med de 5 000 kronor som alltså redan hade betalats ut för andra kränkningar.
Stockholms tingsrätt konstaterade att det av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden granskning framgick att registret har bestått av en mapp benämnd ”Kringresande” på en av polisens dataservrar i Skåne. Totalt omfattade registret 4 673 personer födda mellan åren 1894 och 2011.
Tingsrätten konstaterade att Kringresanderegistret i stor utsträckning omfattade just romer eller personer som hade nära relationer till romer. Även namnet på registret tydde enligt tingsrätten på detta.
Tingsrätten konstaterade dessutom att ingen av dem som begärt skadestånd har varit misstänkta för något brott.
Särskilt utsatt grupp
Alla de registrerade definierar sig som romer, förutom en av dem, som är gift med en rom. Flera av de registrerade är barn.
Tingsrätten skrev i sina domskäl:
”De omständigheter som framgår ovan är sammantagna sådana att det finns stark anledning att anta att kärandenas personuppgifter har behandlats i Kringresanderegistret enbart på grund av etnicitet. I enlighet med de principer som Europadomstolen uttalat ska det därför presumeras att så har skett.”
Staten har inte motbevisat diskriminering
Staten hävdade under rättegången att de registrerade personerna fördes in i Kringresanderegistret med anledning av ett ”utredningsuppslag i augusti 2011”.
Tingsrättens skrev:
”Staten har dock inte åberopat någon bevisning till styrkande av detta, med hänvisning till att underlag har gallrats och att de involverade tjänstemännen hos Polismyndigheten inte minns vad uppslaget gällde. Staten har därmed inte förmått motbevisa den uppkomna presumtionen om diskriminering.”
Rädsla, förnedring och skam
Detta strider enligt tingsrätten mot polisdatalagen som ska tolkas utifrån Europakonventionen för mänskliga rättigheter.
Tingsrätten skrev:
”Utgångspunkten för bestämmande av kränkningsersättning är enligt svensk rätt en skönsmässig bedömning baserad på rådande etiska och sociala värderingar. I första hand bör man se till vilken kränkning som typiskt sett kan anses ha uppkommit genom angreppet. Ersättningen avser att kompensera känslor som rädsla, förnedring, skam eller liknande hos den skadelidande. Detta syfte ligger också väl i linje med Europadomstolens praxis.”
Rasbiologi och Nazityskland
Tingsrätten slog därefter fast att kränkningen skulle bedömas utifrån romernas historia. Utifrån det expertvittne som hade förhörts under rättegången framgick att det finns en lång historia av registrering av romer hos svenska myndigheter. Register är kända från hela 1900-talet.
Tingsrätten skrev:
”På 1930-talet och under andra världskriget anfördes rasbiologiska idéer som skäl för registrering, vid sidan om de påståenden om behov av kontroll på grund av romers kringresande levnadssätt samt romers särart i allmänhet som annars varit vanliga. Statspolisen i Malmö sammanställde år 1936 ett register som omfattade ca 1 500 romer, utifrån ett arbetssätt där en utpekad grupps släktförhållanden följdes bakåt så att man från deras förfäder kunde hitta ytterligare personer som tillhörde samma familjer.”
”Registret var helt baserat på släktträd. Register uppbyggda enligt liknande metodik förekom samtidigt i flera europeiska länder, bl.a. det då framväxande Nazi-Tyskland. Vid den tiden var idéer om en koppling mellan etnisk tillhörighet och brottsbenägenhet ledande.”
Obehaglig historia av registrering
Tingsrätten slog fast att Kringresanderegistret hade väckt stor rädsla bland romer och skadat deras förtroende för polisen och andra myndigheter. Flera av de registrerade hade också hänvisat till registreringen av romer i Tyskland på 1930-talet och att det inte med säkerhet går att veta vad register kan användas till i framtiden.
Tingsrätten skrev:
”Mot ovanstående historiska bakgrund får etniskt registrering av just romer anses vara ägnat att väcka starka känslor av obehag, rädsla och förnedring hos de drabbade. Förekomsten av sådana register hos Polismyndigheten är också ägnat att allvarligt skada deras förtroende för det svenska rättsväsendet. I kombination med vad kärandena har berättat finner tingsrätten därför att registreringen av dem i Kringresanderegistret har inneburit ett allvarligt angrepp mot deras integritet.”
Staten dömdes därför av tingsrätten att betala ytterligare skadestånd till de registrerade – det vill säga 30 000 kronor var.
Domen överklagades av staten – genom JK – till Svea hovrätt. Staten hävdade även i hovrätten att personerna inte har registerats enbart på grund av etnicitet i strid med polisdatalagen och motsatte sig därför att betala skadestånd.
Registrerade för etnisk tillhörighet
Hovrätten fastställde dock idag tingsrättens dom. De elva personerna har rätt till 30 000 kronor var i ytterligare skadestånd för att de har funnits med i Kringresanderegistret ”enbart på grund av etnisk tillhörighet”.
Hovrätten skriver:
”Staten har inte gett någon förklaring till varför personerna har funnits med i registret utan allmänt hänvisat till polisens arbetsmetoder med att bearbeta tips inom underrättelseverksamheten. Staten har i hovrätten erkänt att behandlingen av personerna har inneburit en kränkning av deras rättigheter enligt Europakonventionen.”
Historia av utsatthet och kränkningar
Hovrätten konstaterar att Kringresanderegistret i stor utsträckning omfattat romer, att ordet kringresande leder tankarna till just romer och att ”polisens arbetssätt synes ha blivit en kartläggning av romer”.
Hovrätten skriver:
”Hovrätten har gjort bedömningen att den kränkning som de registrerade som fört talan i målet utsatts för är allvarlig och att den begärda ersättningen är skälig, bl.a. med tanke på den historia av utsatthet och kränkningar av romer som finns.”
