– Det här går alldeles utmärkt! Tillbaka i Tändstickspalatset där jag inledde min verksamhet på Carl Swartling Advokatbyrå för drygt 30 år sedan. Det känns mycket bra!
Är det med advokater som med läkare att ni aldrig slutar jobba även om ni ”går i pension”?
– Saken är nog snarare att inte vilja ”gå i pension” och vid 63 års ålder vore det väl ändå tidigt? Jag har alltid tyckt att arbetet som advokat har varit intressant och stimulerande, så jag tänkte fortsätta att ha kul ett tag till.
Varför vill du jobba med de områden som du nu inriktar dig på och vad vill klienterna ha hjälp med?
– Jag har alltmer specialiserat mig på att ge juridisk och strategisk rådgivning inom bolagsstyrning, hållbarhet med särskilt fokus på anti-korruption och riskhantering till styrelser och företagsledningar.
– Här ingår även att leda utredningar, som till exempel den om Panamapapperen. Det är dessa områden jag nu arbetar med. Där har jag stor nytta av och kan bidra med mina erfarenheter från en lång advokatverksamhet.
Vad är skillnaden mot att vara på en stor byrå som MSA?
– Allt och inget skulle man kunna säga. Klientkontakten och mycket i själva arbetet är samma. På MSA finns det fantastiska resurser i alla avseenden, skickliga kollegor och specialister inom en rad områden. Och ibland behövs det.
– I den lilla byrån är de administrativa rutinerna förstås enklare, beslutsvägarna kortare och intressekonflikterna få. Oberoendet är mycket viktigt i de frågor jag arbetar med. I den lilla byrån finns mindre resurser och vid behov får man finna kollegor på andra byråer.
Hur tycker du juridiken och advokatkåren har förändrats genom åren?
– Inget har blivit enklare. Det är väl därför det fortfarande är ett så intressant arbete!
– Tonläget mellan advokater har dock hårdnat. Det är inte alltid till det bättre. Ibland förvånas jag över med vilka medel som ”klientens intresse” tillvaratas och om det verkligen gynnar klienten.
Vad har varit det bästa och det sämsta i din karriär?
– Det bästa tycker jag är de ständiga utmaningarna. Och det har varit fantastiskt att vara en del i MSA:s utveckling från ett drygt tjugotal jurister till dagens byrå.
– Jag har alltid trivts i stunden, så nu är verksamten i Jurie det bästa. Det kanske låter konstigt, men jag kan nu inte riktigt komma på något dåligt.
Har du något felsteg som du lärde dig av?
– Vikten av noggrannhet lärde jag mig tidigt när jag arbetade hos Rolf Åbjörnsson. En borgenär ringde och var upprörd efter att ha läst en förvaltningsberättelse jag skrivit i en konkurs. Konstigt att ni inte hittat några pengar, menade han. Det står ju att gäldenären flyttat från palats till palats! Det skulle ha stått ”från plats till plats”. Det hade jag missat…
Hur har ditt arbete mot korruption präglat dig och var kommer ditt intresse ifrån?
– Intresset för korruptionsfrågorna har väckts som ett resultat av olika utredningar jag gjort och ärenden jag varit involverad i. Samtidigt har fokus på anti-korruption ökat såväl i Sverige som internationellt, vilket bidragit.
– Regelsystemet har blivit tuffare och påföljderna mer ingripande. Det har blivit en viktig hållbarhetsfråga. När pendeln slår över gäller det dock att finna en balans – inte allt som media kallar ”korruptionshärva” är straffbara mutor.
Du har även andra engagemang i Min Stora Dag och i Axis, hur fungerar det?
– I min nuvarande verksamhet ägnar jag mig även åt styrelseuppdrag. Jag har alltid intresserat mig för den bakomliggande ”affären” hos den klient jag biträtt. För mig ligger det mycket i begreppet ”affärsjuridik”.
– Man kan tycka att det borde vara stora skillnader mellan en välgörenhetsorganisation som Min Stora Dag och ett börsföretag som Axis, men de har faktiskt en hel del gemensamt. Styrelsens roll är att se till att verksamheten organiseras på ett sätt som fungerar och uppfyller ändamålet oavsett om det är att hjälpa sjuka barn eller att skapa vinst.
– En jurist med intresse för ”affären” kan definitivt fylla en viktig funktion.
