Säkerhetsbolaget Cubsec stämmer KTH och kräver ett skadestånd från universitetet efter en otillåten direkt upphandling.
Säkerhetsbolaget Cubsec stämmer det statliga universitetet KTH och kräver ett skadestånd om drygt 3 miljoner kronor jämte ränta och ersättning för rättegångskostnader. Anledningen är den skada bolaget lidit efter en otillåten direktupphandling som ska ha skett efter att universitetet sagt upp avtalet med Cubsec.
Cubsec, som företräds av advokaterna Roger Wier och Christoffer Nystedt vid Morris Law, beskriver hur säkerhetsbolaget vann en upphandling i januari 2018 som avsåg bevakning av KTH:s samtliga campusområden på Djurgården, i Kista, Flemingsberg, Solna och i Södertälje. Bevakningen skulle bedrivas av ordningsvakter, personskyddsväktare, objektsutbildade väktare, icke objektsutbildade väktare och väktare med stöd av bevakningshund dygnet runt årets alla dagar.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
”Påstådda brister”
Avtalet gällde mellan den 1 juli 2018 och den 30 juni 2021 med möjlighet till en förlängning om ytterligare två år, det vill säga längst till och med den 30 juni 2023.
Under sommarmånaderna hade säkerhetsbolaget och KTH möten om tjänsterna som utfördes. Enligt Cubsec hade inte KTH några synpunkter på driftsättningen eller de utförda tjänsterna. Cirka två månader efter sista mötet kontaktade dock KTH säkerhetsbolaget och efterfrågade ”specifika åtgärder” för att komma tillrätta med vissa ”påstådda brister”.
Enligt Cubsec kom påståendet om brister i tjänsterna som en överraskning och eftersom det var fråga om ett långsiktigt avtalsförhållande var det viktigt att åtgärda bristerna så snart som möjligt.
Cubsec skriver vidare i stämningsansökan att KTH meddelade vidare den 13 december 2018 att man avsåg att häva avtalet och att hävningen skulle träda i kraft den 30 april 2019.
”Vad som utgjorde grunden för hävningen framgick inte av brevet”, skriver Cubsec.
Accepterade inte hävningen
Cubsec accepterade dock inte hävningen och menade att det saknades grund för hävning eller framtida uppsägning. Säkerhetsbolaget påpekade att det inte förelåg något avtalsbrott som gav KTH rätt att säga upp eller häva avtalet. KTH:s agerande utgjorde dock ett avtalsbrott som var av väsentlig betydelse för Cubsec, menar säkerhetsbolaget.
Cubsec skriver nu i stämningsansökan att det senare visat sig att KTH:s hävning av avtalet berodde på att Universitetet hade siktet inställt på en ny tjänsteleverantör.
Den 15 februari publicerade det börsnoterade säkerhetsbolaget Tempest Security ett pressmeddelande där det framgår att Tempest fått uppdraget att utföra exakt samma tjänster som Cubsec tillhandahöll under avtalet. Tempest-avtalet trädde i kraft dagen efter KTH avsåg att frånträda avtalsförhållandet med Cubsec.
Fick rätt i förvaltningsrätten
Cubsec vände sig till Förvaltningsrätten då man ansåg att Tempest-avtalet inte annonserats enligt gällande lag, vilket gjort att Cubsec och andra leverantörer inte haft möjlighet att lämna anbud i den upphandlingen. Förvaltningsrätten i Uppsala förklarade Tempest-avtalet ogiltigt i en dom den 22 januari 2020. Domen överklagades inte.
Cubsec pekar på att den skada som bolaget lidit motsvarar den uteblivna vinst som Cubsec hade gjort enligt Tempest-avtalet och beräknas som intäkterna under avtalstiden med avdrag för uppdragsspecifika kostnader. En annan skada är den bolaget lidit till följd av att KTH hävde eller i förtid sade upp avtalet.
Cubsec har vänt sig direkt till Universitetet med krav på betalning men KTH har svarat med att en betalning kan ske på 50 000 kronor för ombudskostnader under förvaltningsprocessen. I övrigt bestred KTH betalningsskyldighet.
