Dagens Juridik kunde förra veckan berätta att riksdagen har uppmanat regeringen att se över lagen och utreda frågan om kränkningsersättning till poliser.
Idag ställs det högre krav på poliser än på andra när det gäller just skadestånd vid kränkning.
Detta innebär inte att det är strafffritt att begå brott mot poliser men att däremot bedömningen när det gäller just rätten till kränkningsersättning är hårdare när poliser är brottsoffer. Andra typer av skadestånd till poliser som utsätts för brott påverkas dock inte av detta.
Egen regel för kränkningsersättning
Domstolarna tar hänsyn till att det anses ingå i polisens arbete att ingripa mot våldsamma människor och att polisen därför måste vara beredd på att mötas av visst våld, hot och ofredande i sitt arbete utan att för den sakens skull ha rätt till skadestånd för dessa kränkningar.
Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, skriver i en kommentar i Svenska Dagbladet att detta i och för sig har ett visst stöd i lagen:
”Det var däremot inte lagstiftarens tanke, om man tar del av de förarbeten som finns från när lagen skrevs om för 15 år sedan och rätten till kränkningsersättning fick en egen regel, att poliser helt skulle undantas från sådan ersättning.”
Domstolarna går för långt
Mårten Schultz understryker att lagens utgångspunkt är att poliser ska behandlas likadant som andra människor men att det finns undantag där poliser i sin yrkesroll måste anses ha en annan beredskap för kränkningar.
Mårten Schultz skriver i SvD:
”Under senare tid har domstolar använt detta undantag på ett mer långtgående sätt än vad lagstiftaren troligen avsåg. Detta har lett till reaktioner i den allmänna debatten… Från polishåll uttrycks frustration. Den är förståelig – negativ särbehandling är frustrerande.”
Otillfredsställande
En majoritet i Justitieutskottet och riksdagen anser också att detta är ”otillfredsställande” och vill nu att det till exempel alltid ska leda till skadestånd om man spottar en polis i ansiktet. Detsamma ska även gälla när poliser utsätts för våld som kan jämföras med misshandel av normalgraden.
Justitieutskottet och riskdagen begär därför att det ska utredas ”hur lagstiftningen kan ändras för att polisers rätt till ersättning vid allvarlig kränkning ska kunna utökas”.
Märklig motivering
Regeringspartierna och Vänsterpartier reserverade sig mot beslutet och vill avvakta den så kallade Blåsljusutredningen. Även detta är en någonting som Mårten Schultz reagerar på. Han pekar på att den pågående utredningens uppgift är att utreda straffen för brott mot poliser:
”Däremot har regeringen inte gett utredningen mandat att se över kränkningsfrågan. Polisers rätt till skadestånd är inte föremål för Blåljusutredningens undersökning. Motiveringen är därför märklig.”
