Förra året skedde 26 rymningar från den slutna ungdomsvården där personer mellan 15-21 år vårdas efter att de begått allvarliga brott.
Det visar färsk statistik från Statens institutionsstyrelse som Dagens Juridik tagit del av.
Under torsdagseftermiddagen greps en ung man som i somras fritogs under en bevakad permission från ett slutet ungdomsvårdshem där han placerats efter att ha dömts för ett mord på en pizzeria i Rinkeby.
I somras skedde ytterligare en uppmärksammad fritagning från ett slutet ungdomsvårdshem med hjälp av personer från utsidan.
Dessa två rymningar var dock långt ifrån de enda som skedde under förra året. Enligt färska siffror från SiS, som Dagens Juridik tagit del av, skedde inte mindre än 26 avvikelser från den slutna ungdomsvården under förra året. Det är 15 fler än under 2019.
Rätten att bli glömd – blev det succé?
När dataskyddsförordningen, GDPR, började tillämpas slogs det på stora trumman i media om rätten till radering. Den framhålls fortfarande som en stark och central rättighet för den registrerade – exempelvis när uppgifterna inte längre behövs, när samtycke återkallas, när invändning sker eller när behandlingen är olaglig. Men har den förväntade succén realiserats? Johan Sundberg, Fredrik Eråker och Johan Thörn redogör för bestämmelsen och de omfattande undantag som finns – med avstamp i en aktuell undersökning.
”Ska skydda medborgarna i samhället”
Statens institutionsstyrelse ansvarar för individuellt anpassad tvångsvård och behandling av ungdomar med allvarliga psykosociala problem och vuxna med missbruksproblem.
På myndighetens slutna ungdomshem hamnar ungdomar mellan 15 till 21 år som begått allvarliga brott, exempelvis mord och sexualbrott, om de blir dömda av domstol till sluten ungdomsvård i stället för till fängelse.
Petter Wåhlberg, tillförordnad avdelningsdirektör på SiS, ser allvarligt på det ökade antalet avvikningar från den slutna ungdomsvården och säger till Dagens Juridik att myndigheten intensifierat sitt säkerhetsarbete till följd av detta.
– Avvikningar ska inte ske. En förutsättning för att ungdomar ska få den vård och behandling de har rätt till är att de är på plats. Vi har under förra året påbörjat ett omfattande arbete för att förstärka säkerheten i hela organisationen. Vi ska ha en bra arbetsmiljö och skydda ungdomarna och klienterna när de är hos oss.
– Vi ska också skydda medborgarna i samhället och rustar därför myndigheten. En del av bakgrunden till det omfattande säkerhetsarbetet är att vi sett det höga antalet avvikningar.
”Ska bygga bättre staket”
Enligt Petter Wåhlberg lade Statens Institutionsstyrelse under 2020 drygt 7 miljoner kronor på åtgärder i syfte att höja säkerheten på myndighetens institutioner.
– Under 2020 har vi satsat över 7 miljoner på säkerhetshöjande åtgärder i form av förstärkt skalskydd, modernare kameror, säkrare klientrumsdörrar, komplettering av lås- och passagesystem med mera. Vi har också etablerat en säkerhetsavdelning som just nu bemannas.
Han utlovar även större satsningar under innevarande år.
– Vi kommer också att säkerhetsklassa ungdomshemmen, bygga bättre staket, och bli bättre på underrättelsearbete och på att göra riskbedömningar. Det är viktigt att komma ihåg att teknisk och fysisk säkerhet bara är en del av säkerhetsarbetet. Stöttepelarna i vårt säkerhetsarbete är förbyggande arbete i form av riskbedömningar, bemötande, rutiner och arbetssätt. Därför kommer vi också att lägga mer tid på metodutveckling, övning och utbildning, säger Petter Wåhlberg, tillförordnad avdelningschef vid Statens Institutionsstyrelse.
