Många statliga universitet och högskolor gör inte av med sina forsknings- och utbildningsanslag, pengar som då ligger kvar som outnyttjade reserver – eller ”myndighetskapital” som det också kallas.
Sammanlagt har de statliga lärosätena byggt upp cirka 12 miljarder kronor i myndighetskapital – en tredubbling jämfört med år 2005.
Samtidigt som man har sparat stora summor anser många lärosäten att deras grundutbildningar är underfinansierade, någonting som Riksrevisionen tar som en indikation på att medlen skulle kunna användas bättre.
Eftersom det saknas kunskap om varför lärosätena byggt upp myndighetskapital har Riksrevisionen beslutat att genomföra en granskning för att undersöka om lärosätenas resurser används ”ändamålsenligt och effektivt”.
Granskningen ska också svara på frågan om regeringens styrning på området är tillräckligt tydlig.
Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport i oktober.
