Vilka är dina mest angelägna frågor som ny GD?
– Just nu fokuserar jag på att lära känna mina medarbetare och få djupare kunskaper om myndighetens ansvarsområde.
– Men de mest angelägna sakfrågorna handlar om analog kommersiell lokalradio och det framtida presstödet/mediestödet.
– De 103 lokalradiotillstånden löper ut nästa sommar. Just nu arbetar vi med att ta fram en strategi inför tillståndsgivningen. De tillstånd som då kommer att delas ut kommer med all sannolikhet att vara annorlunda; framförallt vad gäller storleken på sändningsområdena – från lokala till regionala och till och med några nationella tillstånd – beroende på utfallet av den frekvensplanering Post och telestyrelsen just nu arbetar med.
– När det gäller presstödet har en utredning föreslagit ett nytt system som väsentligt skiljer sig från dagens reglering. Bland annat föreslås ett teknikneutralt stöd där mångfald får en annan roll och demokratiaspekter beaktas. Jag utgår från att det kommer att medföra en stor arbetsinsats för oss här på myndigheten den dagen en lag och förordning ska preciseras i föreskrifter. Och sen kommer ju arbetet med att föreslå nämnden vilka som ska få stöd – och vilka som ska bli utan……
Varför är det viktigt att vara jurist och domarutbildad på din post?
– Med tanke på att hela vår verksamhet är ytterst lagreglerad och dessutom av grundlagarna anser jag att det är rimligt att ställa krav på viss juridisk kunskap.
– Men vad som krävdes var relevant akademisk examen, inte jurist/domarkompetens. Däremot krävdes goda kunskaper om lagstiftningen på yttrande- och tryckfrihetsområdet liksom god kännedom om den pågående utvecklingen inom medie- och telekomområdet, för att nämna några krav.
– Domarkompetens var en merit bland andra, såsom statlig chefserfarenhet, erfarenhet av internationellt myndighetsarbete, intresse för yttrandefrihetsrättsliga frågor ur ett demokrati- och mänskliga rättighetsperspektiv.
Hur ser du på de krav som finns på strängare lagstiftning för att stoppa ”falska nyheter”?
– Jag tror inte på strängare lagstiftning för att stoppa ”falska nyheter”. Bäst på att stoppa ”falska nyheter” är rimligen medierna själva genom att ha en god faktakontroll och ”is i magen” innan de rapporterar. Ju större ansvar branschen tar desto bättre är det.
– Som myndighetsföreträdare kan jag också se att vi kan bidra genom att bli bättre på att sprida fakta. Även som privatperson kan vi dra vårt strå till stacken genom att tänka till innan vi omedelbart delar spektakulära nyheter.
Sedan tycker jag att Statens medieråd gör ett viktigt arbete med att förse skolor och andra med riktigt bra läromaterial om källkritik och medie och informationskunnighet.
Klarar branschen att självsanera sig med de instrument som finns i dag?
– Det är i stora delar frågan om branschens egen inställning. Även i denna fråga är min uppfattning att ju större ansvar branschen själva tar desto bättre. Såvitt jag kan bedöma finns det inget som hindrar att exempelvis public service-bolagen frivilligt ansluter sig till ett medieetiskt system, det skulle ju till exempel kunna omfatta de delar som granskningsnämnden inte har i uppgift att granska.
