Arbetskraftinvandringen genererar ett stort ekonomiskt överskott till den offentliga sektorn, närmare bestämt 1,7 miljarder kronor. Det framgår av Almegas nya rapport.
Dagens öppna regelverk för arbetskraftsinvandring har hittills varit en fördel i kampen om högkvalificerad arbetskraft. Almegas nya rapport visar att arbetskraftinvandringen genererar ett stort ekonomiskt överskott till den offentliga sektorn, närmare bestämt 1,7 miljarder kronor.
I den nya rapporten kartläggs för första gången arbetskraftsinvandringens effekter på den offentliga sektorns ekonomi, de pengar som finansierar välfärden, samt om arbetskraftsinvandrarna försörjer sig själva och sina anhöriga eller inte.
– Kritiken mot arbetskraftsinvandringen är väldigt onyanserad. Det handlar egentligen om en kompetensinvandring. Bortser man från säsonganställda bärplockare och plantörer så arbetar nio av tio arbetskraftsinvandrare i yrken som kräver minst gymnasieutbildning, säger Andreas Åström.
Två avskedandedomar som förtjänar eftertanke
Kan anställdas privatekonomiska situation utgöra sakliga skäl för uppsägning, utgör en slagning på sitt barns far i kundhanteringssystemet ett förtroendeförbrukande agerande oavsett syfte – och vad innebär egentligen ett positivt resultat på drogtest? Tommy Iseskog ger sin syn på två färska avgöranden från Arbetsdomstolen, som kan kräva viss eftertanke för att inte missförstås eller övertolkas.
Brist på arbetskraft
Rapporten visar även att arbetskraftsinvandringen inte heller ökar konkurrensen om jobben nämnvärt. Inom 92 procent av de yrken som beviljas flest arbetstillstånd råder det antingen brist på arbetskraft eller så ökar antalet arbetstillfällen.
– De fyller luckor i bristyrken och bidrar därmed till att få företag att växa och skapa nya arbetstillfällen även för andra, säger Andreas Åström.
Dessutom är arbetskraftsinvandringen i huvudsak tillfällig. Knappt åtta procent av de som reste till Sverige för att arbeta mellan 2009 och 2019 har fått permanent uppehållstillstånd – i genomsnitt 1 500 personer om året.
Behövs inte något försörjningskrav
I debatten finns förslag på att höja kraven på hur mycket en arbetskraftsinvandrare minst måste tjäna och att inkomsten måste vara ännu högre om man har med sig anhöriga.
– Vår undersökning visar tydligt att det inte behövs något försörjningskrav eftersom alla arbetskraftsinvandrare i princip redan är självförsörjande, säger Andreas Åström.
Ekonomiskt bistånd och andra bidrag
Rapporten visar att arbetskraftsinvandrare och deras anhöriga i ytterst liten omfattning tar emot ekonomiskt bistånd eller andra bidrag. Endast 0,2 procent – 19 personer – av arbetskraftsinvandrarna och deras anhöriga tar emot ekonomiskt bistånd. De genomsnittliga bidragen är cirka 500 kronor i månaden per arbetskraftsinvandrare och anhörig främst föräldrapenning och barnbidrag.
Sammantaget överstiger intäkterna från arbetskraftsinvandringen kostnaderna för den offentliga service och de bidrag som arbetskraftsinvandrarna och deras anhöriga tar emot.
– Försiktigt räknat visar vår kartläggning att de som kommer hit för att arbeta ger ett ekonomiskt överskott till den offentliga sektorn på 1,7 miljarder kronor. Arbetskraftsinvandrarna står alltså inte bara för sina egna kostnader utan bidrar i högsta grad till vår allmänna välfärd, säger Andreas Åström.
Ger mer till Sverige än de tar emot
Rapporten visar även att enklare jobb som städare eller köks- och restaurangbiträde genererar ekonomiska överskott för samhället. Exempelvis genererar de städare som arbetskraftsinvandrat ett överskott på 15,5 miljoner kronor, anhöriga inkluderade.
– Almegas rapport visar att arbetskraftsinvandrarna fyller viktiga luckor på arbetsmarknaden. De ger mycket mer till Sverige än vad de tar emot. De bidrar till vår välfärd. Den som hävdar motsatsen kan inte ha räknat på saken, säger Andreas Åström.
