Svenska Bankföreningen anmäler regeringens förslag till ny bankskatt till EU-kommissionen eftersom förslaget sannolikt strider mot EU:s statsstödsregler.
– Det är viktigt att EU-kommissionen informeras och får tid på sig att analysera och pröva den här skatten, säger Hans Lindberg, vd på Svenska Bankföreningen.
Regeringens förslag till ny bankskatt strider sannolikt mot statsstödreglerna. Det menar Svenska Bankföreningen som anmäler förslaget till EU-kommissionen.
Anmälan grundas på rättsutlåtanden från två professorer – Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt, och Jérôme Monsenego, professor i internationell skatterätt – som på Bankföreningens uppdrag har analyserat regeringens förslag i ljuset av statsstödsreglerna. Deras slutsatser visar att skatten sannolikt strider mot dessa regler.
Konflikten med EU-rätten
Den potentiella konflikten med EU-rätten är också något som tas upp i flera av remissvaren, där tunga remissinstanser riktar osedvanligt stark kritik mot förslaget.
Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden, som tillsammans ansvarar för den finansiella stabiliteten, varnar dessutom för att skatten kan spä på de finansiella riskerna.
Flera remissinstanser noterar den lösa kopplingen mellan regeringens motiv för skatten och skattens utformning. Man ser också brister i själva konstruktionen av skatten, med diffusa eller uteblivna beskrivningar av viktiga kriterier, problematiska avgränsningar och oönskade konsekvenser.
– Det är tydligt att skatten skulle ge negativa effekter på tillväxt, jobb och finansiell stabilitet. Dessutom är skatten påtagligt selektiv och snedvrider konkurrensen på ett sådant sätt att det strider mot EU:s statsstödsregler, säger Hans Lindberg.
Kallas för riskskatt
Det var den 17 september som regeringen presenterade förslaget till skatt på bankers verksamhet.
Skatten, som kallas för riskskatt, ska tas ut på kreditinstitutens del av deras skulder som är hänförlig till deras verksamhet i Sverige. Endast kreditinstitut med skulder över 150 miljarder kronor träffas av skatten, vilket idag gäller sju banker samt statligt ägda Svensk Exportkredit och kommunägda Kommuninvest.
– Vi är redo att driva statsstödsfrågan ända till EU-domstolens tribunal för slutlig prövning, säger Hans Lindberg.
