Statens insatser mot arbetskraftsexploatering brister i alla delar.
Det konstaterar Riksrevisionen som nu vill se att regeringen tar ett helhetsgrepp om situationen och ger myndigheterna tydligare uppdrag och mandat för att komma till rätta med problemen.
Riksrevisionens granskning visar att de statliga insatserna mot arbetskraftsexploatering brister på alla plan, brister som till stor del förklaras av att regeringen ”varken har gett myndigheterna mandat eller tydliga uppdrag för att motverka arbetskraftsexploatering”, skriver Riksrevisionen i ett pressmeddelande.
Sällan utsatta får hjälp”
Utöver bristande statlig styrning konstaterar Riksrevisionen att det nuvarande regelverket inte ger ett tillräckligt skydd mot exploatering då det, exempelvis, inte är förbjudet att ta betalt för en anställning eller låta en anställd bo under dåliga förhållanden. Detta samtidigt som de arbetsplatskontroller som genomförs ”sällan leder till att utsatta arbetstagare får hjälp”.
”Polisen träffar på potentiella offer för arbetskraftsexploatering vid sina kontroller av arbetstillstånd, men lämnar sällan ärenden vidare för utredning om människohandel. Flera myndigheter gör gemensamma tillslag mot brottslighet i arbetslivet, men kontrollerar inte de anställdas arbetssituation”, skriver Riksrevisionen.
– Ett grundläggande problem är att ingen myndighet har överblick över vilka som drabbas och hur många de är. Utan kunskap är det svårt för regering och myndigheter att utforma effektiva insatser, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Vill se ett helhetsgrepp från regeringen
Riksrevisionen vill nu se att regeringen tar ett helhetsgrepp och lämnar över det övergripande ansvaret till Arbetsmiljöverket för att samordna insatserna mot arbetskraftsexploatering. Riksrevisionen vill dessutom att Polisen ska utbilda de som arbetar med arbetsplatsinspektioner så att de har tillräcklig kunskap om att det existerar och hur man ska hantera potentiella offer.