– Slutsatsen blir att uppskattningarna av fusket inom den personliga assistansen helt saknar vetenskaplig grund, säger en av forskarna, Niklas Altermark.
Många politiker och tjänstemän på regeringskansliet och i riksdagen anser att det förekommer omfattande fusk och överutnyttjande inom den personliga assistansen.
Som ett led i arbetet mot fusket har regeringen under de senaste två åren försökt att minska kostnaderna för den personliga assistansen för personer med funktionshinder genom att sänka ersättningsnivåerna.
Hårt kritiserad politik
Regeringens åtgärder har varit hårt kritiserade av funktionshinderrörelsen och nu slår forskare på Lunds Universitet fast att den utbredda synen på att det förekommer assistansfusk inte stämmer.
I en ny rapport av statsvetarna Niklas Altermark och Hampus Nilsson från Lunds universitet vänder man sig bland annat mot de siffror som har figurerat i den offentliga debatten, enligt vilka tio procent av alla assistansutbetalningar betalas ut till personer som inte har rätt till dem.
Fel metod
Enligt forskarna har siffran tagits fram med den så kallade ”expertuppskattningsmetoden”, eller Expert Elicitation Method vilket är problematiskt eftersom det saknas evidens för att metoden går att använda för att undersöka omfattningen av felaktiga utbetalningar inom personlig assistans.
Enligt forskarna är det tveksamt om metoden kan besvara samhällsvetenskapliga frågeställningar överhuvudtaget.
Altermark och Nilssons rapport är den första ordentliga genomgången av om expertuppskattningsmetoden är en lämplig metod för att bedöma just assistansfusk.
1 300 studier
Man har även analyserat hur metoden faktiskt har använts – en analys som baseras på cirka 1 300 vetenskapliga studier och djupstudier av den viktigaste litteraturen om expertuppskattningar.
Förutom kritiken mot användningen av metoden för mätning av assistansfusk vänder sig forskarna mot att tillämpningen av metoden bryter mot centrala metodologiska rekommendationer för hur expertuppskattningar ska utformas och genomföras.
