Regeringens beräkningar av framtida intäkter från energi- och koldioxidskatter tar inte hänsyn till de stora förändringar som sker på klimat- och energiområdet.
Det slår Riksrevisionen fast i en ny rapport som pekar på att de framtida intäkterna riskerar att överskattas.
Intäkterna från energi- och koldioxidskatter är ett betydande bidrag till de offentliga finanserna och fungerar dessutom som viktiga styrmedel inom den svenska energi- och klimatpolitiken.
Riksrevisionens granskning visar dock att regeringen, i sina långsiktiga beräkningar, ”inte tar hänsyn till att intäkterna från energi- och koldioxidskatterna successivt minskar när människor väljer energieffektivare och klimatanpassade alternativ för resor, transporter och uppvärmning – och att skatteintäkterna därmed överskattas”, skriver myndigheten i sin granskningsrapport.
Enligt Riksrevisionens beräkningar skulle överskattningen bli synlig redan 2024 för att sedan öka successivt och, vid år 2050, innebära överskattade skatteintäkter med cirka en halv procent av BNP eller 25 miljarder kronor årligen.
”Missvisande bild av de offentliga finanserna”
Enligt Riksrevisor Helena Lindberg kan överskattningen få konsekvensen att utrymmet för framtida reformer minskar.
– Tidsperspektivet är långt och både skattesatser och skattebaser kan ändras över tiden. Den alltför optimistiska synen på framtida intäkter från energi- och miljöskatter riskerar dock att ge en missvisande bild av de offentliga finanserna och utrymmet för framtida reformer, säger hon i en presskommentar
Riksrevisionen rekommenderar därför att regeringen ser över sin modell för beräkningen av framtida intäkter.
– Bedömningen av de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet ska ta hänsyn till alla väsentliga demografiska och ekonomiska förändringar som rimligen kan förutses. Den modell som regeringen använder fångar inte vår tids kanske viktigaste fråga – utvecklingen på klimat- och energiområdet – och behöver utvecklas, säger Tomas Forsfält, projektledare för granskningen.
