– Jag tycker det ska bli kul att gå tillbaka till den praktiserande advokatens verkstad i större omfattning. Men ordförandeskapet är ju oarvoderat, så jag har haft igång verksamheten även under den här tiden.
Vad är du mest nöjd med under din tid i styrelsen?
– De vägledande reglerna om god advokatsed som kom för några år sedan. Det blev en bra lösning som jag tror att de flesta kan leva med, även om enskilda kanske velat ha nyanserna något annorlunda.
– Även om de vägledande reglerna inte kan förändras varje år så får de inte vara huggna i sten. I vissa avseenden måste man modifiera dem löpande och i högre tempo än tidigare.
– Men man får inte ge upp advokatens kärnvärden för kortsiktiga kommersiella fördelar. Då kan advokatkåren tappa i anseende. Vi har lyckats värna vårt rykte på ett bra sätt men det är ett arbete som måste pågå kontinuerligt.
Hur ser det arbetet ut?
– Det viktigaste är att göra ett bra jobb och uppträda på ett korrekt sätt. Det är också viktigt att ha en väl fungerande disciplinnämnd som beivrar de överträdelser som kommer till nämndens kännedom. Det arbetet uppfattar jag fungerar väl.
Vilka framtidsfrågor ser du som viktigast?
– Digitalisering, jämställdhet, rekrytering till byråerna, hur man kan stötta advokatsamfunden i länder som Turkiet, Ungern, Polen och Kina.
– Vad gäller digitaliseringen kan jag vara efterklok. Från samfundets sida borde vi tidigare ha dragit igång ett arbete för att kartlägga vad vi kan göra för att stötta byråerna. De stora byråerna kan hantera de här frågorna, men de mindre kommer också att beröras.
Vad sätter digitaliseringen för press på advokatbyråerna?
– Arbetsuppgifterna förändras. Bulkjuridik – som att snabbt gå igenom mängder av material – det kommer en robot att göra i stället för en biträdande jurist som bläddrar manuellt i pappren. Det innebär att byråerna inte kommer kunna ta betalt på samma sätt. Det blir nödvändigt att i högre grad använda sig av hjälpmedel.
– Mindre byråer kommer samtidigt kunna konkurrera på ett annat sätt när de har tillgång till nya digitala verktyg.
Hur ska jämställdheten bli bättre?
– Vi måste jobba bredare för att behålla duktiga tjejer. Vi måste lyckas med att få dem att stanna i yrket. Annars är det mycket kompetens som försvinner.
– Tittar man på delägarsituationen så kan man uppenbart säga att det här inte är någon quick fix. Från att anställas på byrå till att bli delägare tar det ganska många år. Det går inte att nå jämställdhet på ett par års sikt.
– På många byråer görs det ett stort arbete för att behålla de kvinnliga medarbetarna. Jag vet att det är vanligt att de intervjuar de som slutar. Kanske borde vi på samfundet göra det också. Som mer neutral är det kanske lättare att få uppriktiga svar.
– I grunden handlar det om att de affärsjuridiska byråerna måste bli mer attraktiva som arbetsgivare. Bland många jurister finns förutfattade meningar om hur mycket man jobbar. Sedan finns det ett byråliv även utanför jobbet. Det är viktigt att även då undvika grabbighet.
Hur menar du?
– Det kan handla om att ett gäng grabbar från en byrå träffas och till exempel går på fotboll och då pratar om delägarskap. Det kan handla om långa traditioner i ett företags interna kultur, ”att man gör som man brukar”. Då fortsätter man utan att tänka på att det delvis kan utestänga grupper av medarbetare. Den faran bör fler vara medvetna om.
Bengt Ivarsson om ledarstriden inom samfundet – och om arbetet med att hitta en ny generalsekreterare. Läs en längre intervju i Dagens Juridiks systerpublikation Legally yours.
Peter Johansson
