I samband med en trafikolycka dödshotades en polis av en rattfyllerist som senare dömdes att betala skadestånd till honom.
Hovrätten anser dock att en polis förutsätts ha större mental beredskap än andra för liknande händelser och att han därför inte har rätt till något skadestånd för det uttalade hotet.
Två poliser kallades till en trafikolycka en sommarkväll 2018 efter att en anmälare, som bevittnat olyckan, uppgivit att kvinna som kört bilen var uppenbart påverkad. När de två poliserna skulle ta med sig den berusade kvinnan för provtagning var hon aggressiv och stökig och gjorde kraftigt motstånd, ett beteende som fortsatte hela vägen till sjukhuset där blodprovstagningen skulle ske.
I samband med transporten till sjukhuset hotade kvinnan dessutom en av poliserna med att hon, eller hennes bror, ”skulle döda eller skada honom”. Hotet uttalades både i samband med att poliserna skulle sätta in henne i polisbilen och
under färden in till provtagningen.
Örebro tingsrätt dömdes kvinnan för grovt rattfylleri, våld mot tjänsteman och hot mot tjänsteman till fängelse i fyra månader. Tingsrätten beslutade också att hon skulle betala skadestånd till polisen, som hon dödshotat, med 5 000 kronor avseende kränkning.
Polisen måste tåla liknande angrepp i tjänsten
Kvinnan överklagade tingsrättens dom avseende skadeståndet till polisen och yrkade att det hot mot tjänsteman som hon dömts för inte utgör en så allvarlig kränkning att polisen skulle ha rätt till ersättning för kränkning, något polisen bestred.
Göta hovrätt ger kvinnan medhåll och slår i domen fast att en polisman, i en ingripandesituation av det aktuella slaget, ”måste vara beredd på att mötas av
fysiska och verbala angrepp och ha en hög mental beredskap för det”. Enligt hovrätten framgår av praxis att ”en polisman i tjänsten måste vara beredd på att mötas med vissa angrepp och antas även ha en större mental beredskap inför detta än andra varför kränkningsersättning inte kan utgå vid varje våldshandling, ofredande eller liknande brott mot person”
Mot bakgrund av det kan hotet som polisen utsatts för i sin tjänsteutövning, enligt hovrätten, ”inte anses ha utgjort en så allvarlig kränkning att N.N. är berättigad till kränkningsersättning”.
Hovrätten ändrar därför tingsrättens dom och kvinnan slipper betala skadestånd till polisen. Eftersom hon nådde full framgång med sin talan i hovrätten ska polisen dessutom stå för hennes rättegångskostnader.
