En femtedel av de som uppgav att de utsatts för brott i den Nationella trygghetsundersökningen uppgav att det fanns ett hatmotiv bakom brottet, det rapporterar Brå.
I en ny studie presenterar Brå den självrapporterade utsattheten för hatbrott som rapporterats i myndighetens tre stora undersökningar om brott, NTU, Skolundersökningen om brott och Politikernas trygghetsundersökning. Studien visar, bland annat, att de rasistiska hatmotiven är de vanligast förekommande.
- I alla grupper är det vanligast att ha blivit utsatt för hatbrott på grund av hudfärg, nationalitet eller etnisk bakgrund, följt av religionstillhörighet säger Anna Gavell Frenzel, utredare på Brå i ett pressmeddelande.
Vanligt med fler än ett hatbrottsmotiv
I den Nationella trygghetsundersökningen uppgav 22 procent av männen och 18 procent av kvinnorna som utsatts för brott att det fanns ett hatbrottsmotiv. Bland elever i årskurs nio uppgav 10 procent att de utsatts för hatbrott och bland förtroendevalda i kommun- och regionfullmäktige och riksdagen är siffran 8 procent.
En stor andel av de utsatta har också uppgivit att det förekommit mer än ett hatbrottsmotiv vid det brott de utsatts för. Vanligast är att hatbrottet ska ha skett på grund av både hudfärg, nationalitet eller etniska bakgrund och religionstillhörighet.
– När man talar om att det förekommit flera hatbrottsmotiv vid samma händelse är det viktigt att komma ihåg att hatbrott handlar om gärningspersonens motiv och föreställningar om vad den utsatta till exempel har för religion eller sexualitet. Om de föreställningarna stämmer eller inte spelar egentligen ingen roll, ett homofobiskt hatbrott är ett homofobiskt hatbrott även om den utsatte inte är homosexuell, säger Anna Gavell Frenzel.
