Den idag 24-årige mannen ansökte om svenskt medborgarskap men fick förra året avslag eftersom Migrationsverket ansåg att han inte uppfyllde kravet på fem års hemvist i Sverige – och att det saknades skäl att tillämpa de undantag som i och för sig finns från detta krav.
Migrationsverket pekade främst på att mannen hade lämnat falska identitetsuppgifter vid sin asylansökan år 2010 och inte heller hörsammat Migrationsverkets kallelser – någonting som hade lett till att Migrationsverket med hjälp av polisen hade tagit honom i förvar inför hans utvisning.
Kom tillbaka två år senare
Efter att ha utvisats från Sverige hade mannen två år senare kommit tillbaka genom anknytning till sin fru.
Mannen överklagade beslutet till Migrationsdomstolen som ansåg att mannen i och för sig uppfyllde de formella kraven för att kunna få dispens från femårskravet. Domstolen skrev dock:
”Av utredningen framgår emellertid att han har sökt asyl under felaktig identitet, vistats illegalt i Sverige samt undanhållit sig verkställigheten av sitt avlägsnandebeslut.”
”Utnyttjades av min morbror”
Mannen hävdade att han först kom till Sverige som 17-åring med hjälp av sin morbror. Enligt mannen ska morbrodern ha utnyttjat honom som arbetskraft och fått honom att söka asyl i falskt namn.
Migrationsdomstolen gick dock på Migrationsverkets linje.
Mannen överklagade till Migrationsöverdomstolen och pekade på att han har tagit körkort, ordnat arbete och att han behöver ett svenskt medborgarskap för en tjänst inom militären.
Hänvisade till sin ungdom
Han underströk också att de händelser som hade med hans asylansökan att göra låg sju år tillbaka i tiden och att han då hade varit ung ”och dumt nog” gjort som morbroderns sagt åt honom att göra.
Migrationsöverdomstolen påpekar nu att den som ansöker om svenskt medborgarskap inte har någon absolut rätt att få sin ansökan godkänd.
Överdomstolen konstaterar att ett av grundkraven för att kunna få ett svenskt medborgarskap är att man har varit bosatt i Sverige i minst fem år. Om man är gift eller sambo med en svensk medborgare kan myndigheterna ge dispens från femårskravet. Enligt praxis krävs dock åtminstone tre års hemvist om äktenskapet har varat i minst två år.
Uppfyller kritierierna för dispens
Överdomstolen slår fast att mannen har haft sin hemvist i Sverige från januari 2013, då han kom hit igen med anknytning till sin fru, vilket innebär att hans hemvisttid uppgår till drygt fyra år. Frågan är därmed om det finns förutsättningar att medge dispens från femårskravet.
Överdomstolen konstaterar att mannen i och för sig uppfyller de kriterier som enligt praxis medför att han enligt huvudregeln skulle kunna ges dispens från hemvistkravet. Mannens handlande när han kom till Sverige första gången ligger honom dock fortfarande till last.
Överdomstolen skriver:
”Av utredningen i målet framgår att X (mannen) under sin första vistelse i Sverige vistades här illegalt i cirka åtta månader och att han därefter sökte asyl i felaktig identitet. Han har genom detta handlande, även med beaktande av att han uppgav sin rätta identitet efter ca fyra månader, visat att han inte är villig att följa regler som gäller i landet.”
Det svenska samhällets förfarande
Överdomstolen understryker att detta bryter mot sådant som är av ”central betydelse” för svensk lag. Överdomstolen skriver också:
”Även den omständigheten att X inte medverkade fullt ut under asylprocessen utan valde att inte komma till ett utredningssamtal han kallats till av Migrationsverket samt valde att lämna Sverige under flera månader talar mot att bevilja honom dispens från hemvistkravet då detta agerande far anses ge uttryck för en vilja att inte medverka i förfaranden som är en del av det svenska samhället.”
Migrationsöverdomstolen anser att detta väger så tungt att han inte ska beviljas dispens för att få svenskt medborgarskap.
