Konkurrensverket har granskat regeringens förslag om ”Kommunikation för vår gemensamma säkerhet” som i grunden handlar om hur man ska kunna ersättat blåljusmyndigeternas nuvarande kommunikationssytem – Rakel.
Enligt utredningen har systemet en ”alltför begränsad kapacitet för mobil dataöverföring”:
”Rakel behöver därför på sikt helt ersättas med ett modernare system som kan hantera även realtidsöverföring av data och rörliga bilder.”
Vill ta in privata aktörer
Regeringen föreslår därför en utbyggnad av ett ”dedikerat statligt kommunikationsnät” som ska utvecklas med hjälp av en eller flera privata aktörer- detta för att man överhuvudtaget ska klara av att finansiera en så omfattande ny kommunikationslösning.
Ett nytt system beräknas kosta mellan tre och sex miljarder kronor och dessutom en halv miljard kronor i underhåll varje år.
Man motiverar också en utbyggnad av ett statligt kommunikationsnät med ”säkerhetspolitiska skäl” och anger att man vill ”skydda myndigheternas kommunikation vid ett eventuellt angrepp”.
Oklara ekonomiska förutsättningar
Konkurrensverket har i sin granskning av förslaget dock inte behandlat de säkerhetspolitiska aspekterna utan istället gått till botten med de ekonomiska förutsättningarna.
Enligt Konkurrensverket är utredningens överväganden i ekonomiska frågor ”inte tillräckligt underbyggda” och man konstaterar att en utbyggnad även saknar koppling till den övriga bredbandspolitiken.
– De är väldigt oklara och det är svårt att veta hur man ska få ekonomisk bärighet i planerna. Det är inte klart vad det kommer att kosta, säger Johan Hedelin, chefen för analysavdelningen på Konkurrensverket, till Sveriges Radio.
Särskilt nät för blåljus
För att minska den ekonomiska risken ska det enligt förslaget vara möjligt att låta företag använda det nya nätet. Men då behövs det av säkerhetsskäl ett särskilt nät för blåljus, enligt Konkurrensverket, som också tycker att möjligheten för staten att köpa blåljuskommunikation på marknaden borde utredas mer.
Utbyggnad kommer att tvinga fram en ”breddning i användarbasen” för att vara ekonomiskt genomförbart, något som man tror kommer att motverka utbyggnadens syfte när fler privata aktörer har tillgång till nätet.
Kan inte hålla innovationstakten
Ett statligt kommunikationsnät har dessutom enligt verket dåliga förutsättningar att hålla jämna steg med det höga innovationstakten för mobil telefoni.
Om nätet ändå ska byggas föreslår Konkurrensverket att kostnaderna fördelas via respektive anslag i statsbudgeten. Berörda myndigheter kommer då kunna prioritera mellan ett sådant nät och andra viktiga åtgärder.
