Kötid ska inte vara en urvalsgrund vid val till grundskolan. Det framhåller Konkurrensverket i ett remissyttrande.
Konkurrensverket är kritisk till dagens allt vanligare system med kötid som urvalsgrund vid val till grundskolan. I ett remissyttrande delar Konkurrensverket utredningens bedömning att kötid inte ska tillåtas som urvalsgrund med motiveringen att alla vårdnadshavare ska få samma möjligheter och förutsättningar vid valet av grundskola.
– Att vissa skolor kan bli fulltecknade långt innan valet av skola behöver göras innebär att alla inte ges lika förutsättningar att välja, säger Konkurrensverkets ställföreträdande generaldirektör Karin Lunning.
Hur vaga får återkallelseförbehåll vara?
Gynnande förvaltningsbeslut kan återkallas bland annat om tvingande säkerhetsskäl föreligger, om de fattats på grund av vilseledande från den enskildes sida – eller om det framgår av beslutet eller av lag. Carl Lebeck tittar närmare på de rättsliga krav beträffande precision som ställs vad gäller utformningen av återkallelseförbehåll i beslut genom nedslag i den sparsamma rättspraxis som finns – med utgångspunkt i frågor gällande rättssäkerhet, legalitet och negativ rättskraft.
Lika möjligheter att välja
Konkurrensverket anser även att en förutsättning för att skolvalet ska kunna leda till kvalitetskonkurrens är att vårdnadshavare och elever har lika möjligheter att välja och att de har tillgång till relevant och korrekt information om de skolor de har att välja mellan.
Konkurrensverket tillstyrker därför att Skolverket ska ansvara för att vårdnadshavare ges information om skolvalet och om olika valalternativ.
Även de som inte gjort något val ska kunna placeras i friskola
Konkurrensverket skriver att även elever vars vårdnadshavare inte gjort något val ska kunna placeras på en fristående skola inom en rimlig närhet. Konkurrensverket avstyrker därför förslaget att dessa elever endast ska kunna placeras i skolenheter med kommunal huvudman.
”Enligt Konkurrensverket ska alla skolor behandlas på ett transparent och likvärdigt sätt, oavsett om de drivs av en kommun eller en enskild huvudman. I den mån det finns skillnader i uppdrag och ansvar mellan olika huvudmän är det dock rimligt att sådana skillnader avspeglas bland annat i hur ersättningen beräknas, framgår det av pressmeddelandet.
