Riksåklagaren pekar på att Högsta domstolen för tretton år sedan slog fast att det utgör ”ett oacceptabelt risktagande” att en HIV-smittad person har samlag utan kondom även om den smittade står under behandling.
Sedan dess har kunskapen om HIV ökat vilket också gäller det vetenskapliga stödet för att bedöma risken att smittas av när behandlingen är ”välinställd” med hjälp av bromsmediciner.
Gör nytt försök hos HD
Riksåklagaren ansåg redan 2013 att det fanns skäl för Högsta domstolen att klarlägga rättsläget men fick då inte prövningstillstånd i HD för ett liknande mål. HD hänvisade då till sitt avgörande från år 2004.
RÅ gör därför ett nytt försök att få frågan prövad av HD och skriver i sitt överklagande:
”En HIV-infektion är en mycket allvarlig, kronisk och potentiellt livshotande sjukdom. Fråga är i målet om konkret fara förelegat för att de samlag X (den tilltalade) haft med målsäganden skulle leda till att målsägandena skulle smittas.”
”Eftersom en HIV-infektion är en allvarlig och livslång sjukdom måste redan en förhållandevis låg sannolikhet för HIV-smitta anses tillräcklig för att det i straffbestämmelsen om framkallande av fara för annan uppställda kravet på konkret fara ska vara uppfyllt.”
Berättade inte för sexpartnern
Dagens Juridik har tidigare berättat om det aktuella fallet – om hur den 49-årige HIV-smittade mannen åtalades vid Uppsala tingsrätt för framkallande av fara för annan.
Enligt åtalet hade mannen, trots att han var väl medveten om sin smitta, vid två tillfällen haft oskyddade samlag med en annan man utan kondom och utan att tala om att han var HIV-smittad.
Av de provsvar som åklagaren har åberopat framgår att 49-åringen hade mindre än 20 så kallade viruskopior per milliliter blod – vilket visar på en så kallad ”välinställd” HIV-behandling.
Ingen ”nollrisk” trots liten risk
Tingsrätten hänvisade bland annat till ett utlåtande från statsepidemiologen vid Folkhälsomyndigheten och skrev i sin dom:
”Statsepidemiolog Anders Tegnell har i sitt sakkunnigutlåtande uppgett att även om det vetenskapliga underlaget idag inte är tillräckligt, talar erfarenheten för att smittrisken sannolikt är minimal vid bl.a. anala samlag vid välinställd behandling även om kondom inte används, att tillgängliga data från studier publicerade under de senaste åren inte motsäger att smittrisken är försumbar eller till och med kan vara obefintlig, men att nollrisk i detta sammanhang inte går att vetenskapligt bevisa.”
Tingsrätten slog därför fast att sannolikheten för överföring av smitta vid de aktuella samlagen måste anses ha varit ”försvinnande liten”.
Någon konkret fara för smittoöverföring hade alltså inte förelegat och mannen friades därför helt.
”Oacceptabelt risktagande”
Åklagaren överklagade till Svea hovrätt som instämde i tingsrättens bedömning och fastställer tingsrättens dom.
Riksåklagaren överklagar alltså nu domen till Högsta domstolen. RÅ skriver:
”I detta mål visar utredningen inte annat än att det funnits en faktisk, om än mycket liten, risk för smittöverföring. På grund det och då smittskyddsregleringen förutsätter att HIV-smittade använder kondom vid samlag bör det, enligt riksåklagaren, kunna anses som ett oacceptabelt risktagande då en HIV-smittad person har samlag utan kondom.”
Läs riksåklagarens hela överklagande här.
