Högsta domstolen ska pröva om en inspelning från en polis kroppskamera ska få användas som bevisning till styrkande av ett grovt vapenbrott – trots att den som filmats inte kände till att denne spelades in.
Det var i somras som den 25-årige mannen, som dömts i tingsrätten, friades från åtalet om grovt vapenbrott av Svea hovrätt.
Enligt hovrätten bestod åklagarens bevisning till stöd för att det vapen, som hittats i den lägenhet där 25-åringen befann sig, framförallt bestod av uppgifter från de två poliser som genomfört husrannsakan och som lämnats av 25-åringen medan husrannsakan genomfördes. Det framgick även, enligt hovrätten, att poliserna inte var säkra på att vapnet som hittades var riktigt. Hovrätten menade att polisen i vart fall misstänkte att vapnet var riktigt och att 25-åringen kunde vara innehavare till det. På grund av det hade han, när poliserna ställde sina frågor, påverkats så väsentligt att han då måste anses ha varit anklagad för brott i Europakonventionens mening.
Hovrätten var dessutom kritisk till att förhöret med 25-åringen aldrig skrevs ned eftersom han i efterhand inte har kunnat invända mot eventuella felaktigheter i förhöret. Dessutom lämnades uppgifter under ett pågående ingripande och mannen hade inte underrättats om att han var misstänkt för brott och biträddes inte av försvarare.
Hovrätten frikände
Hovrätten avvisade också åklagarens bevisning i form av en inspelning från en av polisernas kroppskamera som gjordes i samband med att 25-åringen fördes till arresten efter gripandet. Detta då inspelningen gjorts utan att 25-åringen informerats informerats om detta, sin rätt till försvarare eller sin rätt att inte uttala
sig. Hovrätten angav att omständigheterna kring inspelningens tillkomst sammantaget utgjorde sådana brister i de rättssäkerhetsgarantier som följer av rättegångsbalken och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna att det redan på dessa grunder var uppenbart att beviset skulle bli utan verkan.
Vid en sammantagen bedömning ansåg hovrätten att den polisernas uppgifter inte var tillräckliga för att binda mannen till vapnet och han frikändes därfö från åtalet.
HD prövar
Såväl beslutet att avvisa bevisningen från kroppskameran som domen överklagades senare av riksåklagaren till Högsta domstolen, som nu väljer att meddela ett så kallat partiellt prövningstillstånd. Det innebär att Högsta domstolen kommer att pröva frågan om den av åklagaren åberopade inspelningen från polisens kroppskamera ska tillåtas som bevisning. Högsta domstolen vilandeförklarar frågan om prövningstillstånd rörande målet i övrigt.
