Justitieombudsmannen Lars Lindströms remissvar gäller den utredning som tidigare i år lämnades till regeringen där man har gått till botten med den svenska lagstiftningen när det gäller vårdnadstvister.
Bakgrunden är en stor ökning av antalet vårdnadsmål.
JO instämmer bland annat i bedömningen att betydelsen av föräldrarnas samarbetsförmåga har varit mer konfliktdrivande än lagstiftaren har avsett. JO tillstyrker därför att bedömningen i stället ska inriktas på föräldrarnas förmåga att ta ett gemensamt ansvar.
Obligatoriska informationssamtal
JO instämmer även med förslaget om att domstolen ska få besluta om gemensam vårdnad, även om båda föräldrarna motsätter sig detta, och att man ska införa obligatoriska informationssamtal för föräldrarna innan de inleder en domstolsprocess.
Detsamma gäller att vårdnadsutredningar ska vara slutförda inom fyra månader och att socialnämnderna inte ska hindras av sekress för att kunna hämta in uppgifter från andra socialnämnder.
Oklart vem som ansvarar
När det gäller barnets rätt att komma till tals vid samtal med en så kallad medlare, även om föräldrarna motsätter sig det, pekar JO dock på att det inte framgår av förslaget vem som ansvarar för att barnet faktiskt får information och möjlighet att framföra sina åsikter.
Han pekar även på att det saknas reglering om vad som gäller i fall där det inte finns någon vårdnadstvist mellan föräldrarna.
JO pekar också på att det inte framgår av förslaget hur utredaren från socialnämnden ska göra om han eller hon bedömer att barnet ska höras men inte lyckas få till stånd ett samarbete med vårdnadshavarna om samtalet.
Söker upp barn i skolan
JO skriver att han ”vid flera tillfällen haft anledning att ifrågasätta socialtjänstens agerande när samtal har hållits med ett barn utan vårdnadshavarens samtycke”.
Bland annat verkar det enligt JO vara vanligt att utredare oanmält söker upp ett barn i skolan, vilket kan kränka barnets integritet.
Därför vill JO att man ”under det fortsatta lagstiftningsarbetet belyser hur utredaren bör gå till väga för att få till stånd samtalet om vårdnadshavarna inte samarbetar”.
Interimistiska beslut kan hindras
När det gäller interimistiska beslut om boende och umgänge anser JO att förslaget om krav på ”särskilda skäl” inte fungerar. Detta eftersom det kan få som resultat att ”rätten konstaterar att det visserligen behövs ett interimistiskt beslut om vårdnad men att det inte finns särskilda skäl för ett sådant beslut så därför blir det inget beslut”.
