Under en lektion i en gymnasieskola visade polisen delar av åklagarens Powerpointpresentation i en nyligen avslutad utredning.
Där namngavs en person som dömts för brott – vars dotter satt bland åhörarna.
Nu kritiseras Polisen för att ha kränkt dotterns rätt till privat- och familjeliv som följer av Europakonventionen.
I mars 2018 föreläste två poliser för en gymnasieklass om polisens
utredningsverksamhet och presenterade då delar av en brottsutredning.
De använde en Powerpointpresentation med bilder som åklagaren hade använt vid rättegången och som innehöll namn och andra personuppgifter avseende de åtalade personerna.
Bland åhörarna fanns en flicka vars mamma varit åtalad och senare dömts i det aktuella målet. Mammans personuppgifter var några av de som fanns i presentationen.
Flickans mormor JO-anmälde senare det inträffade och ifrågasatte polisernas agerande att använda inblandade personers namn och att lämna ut
känslig information vid föreläsningen. Genom sin anmälan hoppades hon kunna
bidra till att polisen skulle införa tydliga rutiner för besök i skolor.
Polisen: Inte röjt sekretesskyddade uppgifter
JO avkrävde Polismyndigheten ett yttrande över händelsen. Av yttrandet framgick att en åklagare gjort bedömningen att det inträffade inte var att betrakta som tjänstefel, men att Polisen valt att inleda en arbetsrättslig utredning som ännu inte är avslutad.
Inom ramen för den utredningen har poliserna som höll föreläsningen uppgett att skälet till att de använde de riktiga namnen på personerna i utredningen var att handlingarna var offentliga och att det fanns en dom som hade fått laga kraft. De hade inte gjort några överväganden om det lämpliga i att presentera utredningen på det sätt som de gjorde.
Polismyndigheten konstaterade vidare i sitt yttrande att man inte anser att poliserna röjt sekretesskyddade uppgifter. Myndigheten säger sig dock ”ha förståelse för att händelsen varit besvärande och beklagar det inträffade” samt att det varit en ”relativt enkel åtgärd att avidentifiera inblandade parter”. Dock kan det, enligt Polismyndigheten, ”ifrågasättas om en avidentifiering hade varit
tillräcklig mot bakgrund av att fallet var relativt nytt och den aktuella orten inte
är en särskilt stor stad”.
Polismyndigheten anser att det var olämpligt att presentera det aktuella
fallet utan att avidentifiera det samt att det är en brist att ett noggrannare
övervägande inte har gjorts innan uppgifterna lämnades ut.
Avslutningsvis anför Polismyndigheten att det, under förutsättning att
enskildas integritet och privatliv respekteras, ”inte föreligger några hinder mot att
polisen i allmänna ordalag och utan närmare detaljer om enskilda berättar om sin
verksamhet, om en särskild insats eller om någon annan händelse för
allmänheten”.
Polisen kritiseras
JO konstaterar, i likhet med Polismyndigheten, att agerandet från poliserna inte inneburit att de röjt några sekretessbelagda uppgifter. Däremot slår JO fast att det stred mot skyddet för privat- och familjeliv i artikel 8 i Europakonventionen att lämna uppgifter om att de aktuella personerna dömts för brott. Att lämna uppgifter om att vissa, namngivna, personer dömts för brott har i ett föreläsningssammanhang har enligt JO inneburit ett ingrepp i rätten till respekt för privat- och familjeliv som följer av artikel 8.1 i Europakonventionen.
Enligt JO är det ”förvånande att ingen av de inblandade poliserna reflekterade över varken vilka förutsättningarna var att alls berätta om brottsutredningen, särskilt som den hade anknytning till den ort där föreläsningen ägde rum, eller vilka uppgifter som i så fall kunde användas och om de behövde avidentifieras”. Förberedelserna var bristfälliga och Polismyndigheten kritiseras för detta.
