Att importera fem piratkopierade tröjor medför inte ensamt att köpet ska anses ha skett i näringsverksamhet.
Det slår patent- och marknadsöverdomstolen fast och ger en 47-årig caféägare rätt i en tvist med modejätten Lacoste.
I september 2018 stoppade Tullen en försändelse med fem stycken T-shirts som lagts upp på tullager för en nu 47-årig mans räkning. Detta eftersom Tullen misstänkte att varorna kunde vara piratkopior av tröjor från varumärket Lacoste.
När Lacoste fick kännedom om detta anmodade man 47-åringen att upphöra med import av varor försedda med Lacostes varumärken och underteckna en blankett om samtycke till att Tullen förstörde de aktuella tröjorna, vilket han gick med på när Lacoste ansökt om stämning vid domstol.
Väl i domstolen yrkade Lacoste att 47-åringen, vid vite om 100 000 kronor skulle förbjudas att importera tröjor försedda med Lacostes varumärken samt förpliktas att utge skadestånd till Lacoste med 6 500 kronor. Enligt Lacoste var hade 47-åringens avsikt varit att sälja tröjorna vidare. Hans användning skulle således ha samband med affärsverksamhet i syfte att ge ekonomisk vinst. Att beställa fem identiska tröjor utgör, enligt Lacoste, inte privat bruk och all användning som inte är privat bruk ska anses vara användning i näringsverksamhet.
47-åringen bestred å sin sida samtliga yrkanden från Lacoste och hävdade att han varken beställt, betalat för eller mottagit de aktuella tröjorna. Han påstod sig inte heller ha importerat eller medverkat till import av tröjorna.
47-åringen nekade och fick rätt
Patent- och marknadsdomstolen konstaterade att 47-åringen stått som mottagare på paketet och dessutom samtyckt till att varorna skulle förstöras, vilket domstolen ansåg tala för att han beställt dessa eller avsetts ta emot dem. Även om detta i sig skulle kunna vara tillräckligt för att Lacoste skulle ha uppfyllt sin bevisbörda måste det, enligt domstolen, ställas mot den bevisning som 47-åringen åberopat.
47-åringen har hela tiden nekat till sin inblandning i importen av varorna och har förklarat att han lämnat samtycke till förstöring för att undvika en process, vilket enligt domstolen talade ”i viss riktning för påståendets riktighet”. Detta fick, enligt domstolen, också stöd i den mejlkonversation mellan honom och Lacoste som han åberopat. Enligt patent- och marknadsdomstolen innebar detta att det inte var bevisat att 47-åringen beställt varorna eller varit inblandad i mottagandet av dem på så sätt att han kan sägas vara den som importerat dessa, varken själv eller gemensamt och i samförstånd med annan.
Lacostes talan ogillades därför och de tvingades betala mannens rättegångskostnader.
Fastställer underinstansens dom
Lacoste överklagade domen till patent- och marknadsöverdomstolen som nu fastställer underinstansens dom. Domstolen, som hållit syn av tröjorna, konstaterar att ”ett köp av fem identiska tröjor av det nu aktuella
slaget inte ensamt medför att köpet ska anses ha samband med näringsverksamhet”.
Den omständigheten att 47-åringen bedriver caféverksamhet föranleder inte heller någon annan bedömning i detta hänseende och Lacoste har, enligt domstolen, inte visat några andra omständigheter som innebär att tröjorna varit ämnade att användas i samband med näringsverksamhet.
Redan på grund härav föreligger hinder mot bifall till bolagets talan och underinstansens dom fastställs därför.
