Hoppa till innehåll
Finans
plus | Ingår i Dagens Juridik plus

HD: Så ska sanktionsavgifterna bestämmas vid marknadsmanipulation



Foto: Fredrik Sandberg / TT

Antal transaktioner, hur lång tid överträdelsen har pågått och huruvida personen tidigare har varnats för liknande beteenden är förhållanden som ska beaktas vid bestämmandet av sanktionsavgifter vid marknadsmanipulation.
Det slår Högsta domstolen fast i tre nya avgöranden.

Högsta domstolen har prövat tre liknande mål gällande sanktionsavgiftens storlek vid marknadsmanipulation. Målen rörde marknadsmanipulation genom handel med små volymer av aktier där privatpersoner handlat med enstaka aktier som fått följden att aktiekursen påverkades – utan att denna kursrörelse motsvarade en verklig förändring av utbudet eller efterfrågan på aktien.

HD konstaterar att sådana, så kallade ”enpetare”, påverkar information som sedan ligger till grund för köp- och säljbeslut hos andra aktörer på marknaden vilket ”utgör ett störningsmoment på värdepappersmarknaden och därmed innebär en risk för marknadens integritet”.

Dagens Juridik Pro Powered by Lexnova
Mårten Schultz
Martin Borgeke Fd justitieråd

Uppsåtsfrågan än en gång

Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.

Ingår i Dagens Juridik Pro
Lås upp analysen
FI:s och domstolarnas praxis återspeglar allvaret

Denna typ av överträdelse är, enligt HD, i regel allvarligare än exempelvis egenhandel, att någon handlar finansiella instrument med sig själv, som är en annan vanlig form av marknadsmanipulation.
Samtidigt konstateras att handel med små volymer, i normalfallet, inte är någon av de allvarligare formerna av marknadsmanipulation, och Finansinspektionens sanktionsavgifter och domstolarnas domar ligger ofta i intervallet 40 000 – 140 000 kronor, där 70 000 kronor utgör ett slags normalbelopp.

Denna praxis får, enligt Högsta domstolen, ”på ett rimligt sätt anses
återspegla allvaret i överträdelser av detta slag” och dessutom ”anses svara mot EU-rättens krav”. En lämplig utgångspunkt är därför att sanktionsavgiften vid denna typ av marknadsmanipulation ska bestämmas inom det utarbetade intervallet. För att sedan fastställa var inom detta intervall som avgiften i det enskilda fallet bör bestämmas efter en helhetsbedömning.

Vid den bedömningen ska det, enligt HD, bland annat beaktas hur många transaktioner överträdelsen har omfattat, hur lång tid överträdelsen har pågått och om personen tidigare har varnats för liknande beteenden.

Annons

Dagens Juridik Pro

Powered by Lexnova

Allt du behöver för juridisk analys: nyheter, rättsfall, expertkommentarer, video och AI-stöd – i ett professionellt abonnemang.

Få Tillgång

Event & nätverk

Se alla event
Annons